Björn Fridén: Pressens osvikliga förmåga att missa poängen
Parallellt med en rad stora nyheter om val i Österrike, moderatstämma och Donald Trumps eskalerande krig mot verkligheten rullade en annan story under stora delar av förra veckan. Komikern Soran Ismails korståg mot skolgymnastiken. I tidning efter tidning, dag ut och dag in, uttryckte han sin ilska och krävde förbud mot skolidrott.
Det var i alla fall så det såg ut. I själva verket var det förstås bara strunt med ett mikroskopiskt nyhetsvärde. Men en utomordentligt fältstudie i mediers osvikliga förmåga att missa poängen.
Soran Ismail hade nämligen i humorpodden Till Slut Kommer Någon Att Skratta sagt att gymnastik borde förbjudas om inte eleverna får gå hem och duscha efteråt eftersom han tycker det är ”sinnessjukt att tvinga barn att vara nakna tillsammans”.
[blockquote author=”” pull=”pullright”]”Expressen tog honom förstås på orden, som om han vore skolminister och inte ståuppkomiker.”[/blockquote]Med tanke på reaktionerna är det rätt uppenbart att skolgympan är någon form av kollektivt trauma vi som folk inte bearbetat.
Expressen tog honom förstås på orden, som om han vore skolminister och inte ståuppkomiker. ”Soran: Idrott i skolan borde vara förbjudet”, löd rubriken. Den här omsorgen om barns välbefinnande var som bortblåst.
Fler tidningar hakade på utifrån Expressens vinkel, däribland Aftonbladet och Göteborgsposten. Mer eller mindre nazistiska nätpublikationer hade julafton. Mer på grund av att de inte gillar kurder som tar sig ton än någon särskild vurm för gymnastiken. Tidningen Café, som inte längre har bröst som kärnverksamhet, gjorde också ett trevande försök. Alla betedde sig som väntat.
En SVT-programledare blev sur, fick uttala sig i Expressen och klanka ner på Ismails ”förslag”. Den här storyn behövde inte längre Soran Ismail för att fungera, den hade redan flyttat hemifrån och skaffat sig ett eget liv.
Soran Ismails instagramkonto där fotbollsspelaren Albin Ekdal, kanske på skämt, skrev kommentaren ”förklara dig idrottshatare”.
När fotbollsspelaren Albin Ekdal skrev i kommentarsfältet på Ismails instagramkonto ”förklara dig idrottshatare”, gick det att hålla liv i det i ytterligare en dag.
Att Ekdal med all säkerhet skämtade spelade aldrig riktigt någon roll, Expressen kunde kräma på med stora rubriker om hans ”utspel”. Och att Ismail tänkt högt i en podd hade nu plötsligt blivit till ett ”krav”.
Det hela var en fantastisk möjlighet att se medier missa poängen i realtid. Det var förstås avsiktligt. Att diskutera hur barns psykiska välmående påverkas av skolgymnastiken är komplicerat och kräver kunskap. Att tolka en komiker ordagrant och sedan försöka skapa en storm runt det är däremot enkelt.
Det är osäkert om det finns några vinnare här. Barn som tycker det är jobbigt med gymnastiken är det i vart fall inte.
