Björn Fridén: Anständighet är tydligen vänster

Foto: Pixabay

Det kanske inte ser så ut just nu, men de ideologiska beslut den svenska borgerligheten fattat de senaste fyra–fem åren kommer bita dem i arslet. Förmodligen snart. Garanterat hårt. Som en sån där ettrig hund som aldrig släpper taget.

Ännu döljer bruset de övergripande dragen. Men de finns där. Hela politiken genomsyras av det just nu.

När Sverigedemokraterna för några år sedan började växa till sig efter år av skvalpande i det nynazistiska kölvattnet kom också motståndet på allvar. Det kom från fackföreningsfolk som tar rörelsens principer på allvar. Det kom från kulturpersoner, från civilsamhället, från idrottsföreningar och allsköns vettigt folk.

På högerkanten gjorde man samma trendanalys av Sverigedemokraternas makt. Men landade i en helt annan slutsats. Från nära nog alla propagandaorgan på den borgerliga kanten kablades ett besynnerligt budskap ut: antirasism är vänster. Eller så är antirasismen kapad av vänstern. Bäst att hålla sig borta från manifestationer.

Många på vänsterkanten undrade vad fasen som pågick. Förvirringen var ännu större bland borgerliga antirasister som plötsligt fann sig lämnade i sticket av sina partivänner. Men Moderaterna räknade riksdagsmandat. Engagerade antirasister hamnade under bussen.

[blockquote author=”” pull=”normal”]”Hoppsan, plötsligt låg de borgerliga feministerna under bussen tillsammans med antirasisterna”[/blockquote]

Därefter blev det feminismens tur. Nog för att delar av borgerligheten alltid haft en lite ljummen inställning till jämställdhetsarbete, men bland liberaler har feminismen varit en central del ända sedan rösträttskampens dagar. Men hoppsan, plötsligt låg de borgerliga feministerna under bussen tillsammans med antirasisterna. Vänsterstämpeln var ett faktum.

Någonstans det senaste året hände samma sak med klimatarbetet. Bryr du dig om miljön om tio år? Godhetsknarkare!

Ska man tro borgerlighetens opinionsbildningsapparat så är människor som bryr sig om jämställdhet, miljön, framtiden eller varandra i minoritet. De som vill annat är, trots stora ansträngningar med såväl kampanjarbetet som kreativ mandaträkning i riksdagen, tydligen i majoritet.

Moderaterna och deras anhang har å andra sidan valt fel sida i varenda strid i svensk politik. För hundra år sedan vänsterstämplade de rösträtten. Och fann sig exkluderade från regeringsmakten tills alla som hört dem levt ut sina liv. Deras minst sagt ljumna försvar för demokratins grundprinciper i dag kommer bli precis lika svårt att få folk att glömma.

Vänster är tydligen inte bara anständigt. Anständighet är tydligen också vänster. När högern väl gormat av sig kommer de märka att det här kanske inte var så smart.