Barnen i akut behov av hjälp
Situationen i Burma är akut. En halv miljon människor, mer än hälften barn, ur folkgruppen rohingya är på flykt. Palmecentrets insamling har redan fått in flera hundratusen kronor som ska gå till att skapa trygga platser för barnen.
Förra fredagen startade Palmecentret sin insamling till förmån för de barn som tillhör minoritetsgruppen rohingya och som flytt från Burma till Bangladesh. För att de ska kunna gå i skolan, för att de ska få näringsriktig mat, för att de ska kunna få leka på en trygg plats.
Palmecentret har redan fått in 300 000 kronor där nästan 150 000 kronor är skänkta av LO, ABF och Elektrikerna. Även Socialdemokraterna har lämnat ett större bidrag. Men det är också många som swishat mindre summor för att hjälpa.
Mer än en halv miljon rohingyer, 60 procent är barn, är på flykt sedan militären i Burma har bränt ner mer än hundra byar. FN har kallat angreppen på rohingya för ett ”skolboksexempel på etnisk rensning”
– Sverige har agerat inom säkerhetsrådet och det är bra. Men ord räcker inte. Det här är en akut händelse och vi kan inte bara se på. Det blev startskottet till insamlingen, säger Anna Sundström, Palmecentrets generalsekreterare.
LÄS MER: Vill du hjälpa? På palmecenter.se kan du läsa hur du kan bidra.
[dropcap]I[/dropcap]nsamlingen kommer bland annat att gå till en brittisk organisation som heter Children on the Edge som ska bygga ungefär 40 trygga platser för de barn som flytt.
Organisationen är redan etablerad i byarna som finns längs gränsen Burma-Bangladesh och bedriver ett arbete där sedan sju år. Extra viktigt eftersom myndigheterna har styrt det internationella stödet till framför allt flyktinglägren och inte till byarna. Men i lägren finns bara plats för uppemot 70 000 av alla de 500 000 som är på flykt.
Pengarna ska också kanaliseras till Kaladan Press Network som är en av få oberoende nyhetsbyråer för rohingya.
– I ett sådant här läge är det viktigt att kunna få fram korrekt och saklig information. Det är väldigt mycket propaganda och ryktesspridning i Burma, säger Anna Sundström.
– I ett sådant här läge är det viktigt att kunna få fram korrekt och saklig information. Det är väldigt mycket propaganda och ryktesspridning i Burma, säger Anna Sundström, Palmecentrets generalsekreterare.
Palmecentrets engagemang i Burma är inte nytt. Långt innan Burmas nuvarande civila ledare Aung San Suu Kyi och hennes parti, Nationella demokratiska förbundet, NLD, kom till makten, stöttade Palmecentret demokratirörelsen.
– Vi var många som var glada när vi kände att demokratin äntligen hade kommit till Burma och Aung San Suu Kyi blev vald. Men sedan har vi sett fortsatta etniska konflikter och ett fortsatt förtryck av journalister och av landets muslimska befolkning rohingya, säger Anna Sundström.
Hon tycker det finns stort fog för att kritisera Aung San Suu Kyi, men samtidigt har Burmas civila ledare begränsade befogenheter på grund av militärens stora inflytande. Militären är till exempel garanterad en fjärdedel av platserna i parlamentet.
– Men hon har en moralisk skyldighet att ändå vara tydlig i sin kritik och markera mot militärens agerande. Och det har hon inte gjort. Hon har varit väldigt otydlig och i svävande ordalag sagt att man ska titta på anklagelserna, men samtidigt delvis lagt skulden på rohingyernas frihetskamp, säger Anna Sundström.
Rohingya, som enligt FN är en av världens mest förföljda folkgrupper, är inte ens en erkänd minoritetsgrupp i Burma.
[dropcap]D[/dropcap]et finns en lång historia av konflikter mellan den buddistiska majoritetsbefolkningen i Burma och rohingya, men sedan ett par år tillbaka har konflikterna ökat. När representanter från den rörelse som strider för rohingyas rättigheter attackerade militären och några soldater dödades har regimen i Burma använt detta som förevändning för att, under antiterrorflagg, slå till hårt mot rohingya.
Inte heller Bangladesh dit många nu har flytt vill ta emot dem mer än akut. Från bangladeshiskt håll har man deklarerat att när den akuta fasen är över ska rohingyerna tillbaka till Burma. Samtidigt har Aung San Suu Kyi sagt att: ja, om de har identitetshandlingar. Vilket alltså många rohingyer saknar.
– Utsattheten har funnits under väldigt lång tid. På det kommer dessutom ett övervåld från militären som nu drivit den här befolkningen på flykt. Tyvärr ser vi framför oss en ganska lång flyktingsituation, säger Anna Sundström som tycker att man från världssamfundets sida bör se över bistånd som exempelvis går till utbildning av militären och också ta steg mot att införa riktade sanktioner.
LÄS MER: Vill du hjälpa? På palmecenter.se kan du läsa hur du kan bidra.
[vc_row][vc_column][thb_gap height=”30″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion][vc_tta_section title=”Faktaruta, vad händer i Burma” tab_id=”1503045946484-0c125930-802f”][vc_column_text]
Rohingya gjordes statslösa 1982 och FN anser den muslimska folkgruppen vara en av världens mest förföljda folkgrupper.
Konflikterna mellan Burmas majoritetsbefolkning och rohingya, som inte är en erkänd minoritet i Burma, har en lång historia. Men under de senaste veckorna har omkring en halv miljon människor, där mer än hälften är barn, flytt över till Bangladesh sedan militären i Burma bränt byar och dödat människor.
Regeringen har anklagat rohingyerna för att själva ha tänt på sina hem, något som FNs chef för mänskliga rättigheter, enligt AP, kallat för fullständigt världsfrånvänt.
FNs säkerhetsråd har gått ut med ett gemensamt uttalande om situationen i Burma där man kräver att regeringen ska agera för att utvecklingen hejdas.
Aung San Suu Kyi, som tidigare fått motta Nobels fredspris, har kritiserats för att hon inte fördömt våldet.
[/vc_column_text][/vc_tta_section][/vc_tta_accordion][/vc_column][/vc_row]
