Aylin Fazelian: Det är de unga kvinnorna som till slut fäller Irans regim
I den iranska regimens obeskrivliga förtryck mot den egna befolkningen är hatet mot kvinnor genomgående. Nu är det kvinnorna som leder en feministisk revolution som skakat om hela landet och spridit eko över världen. Unga kvinnor sliter av sig den påtvingade slöjan och världen över pågår demonstrationer i solidaritet. Vad vi bevittnar nu kan mycket väl vara början på slutet för mullorna och den fundamentalistiska regimen.
Efter att Jina Mahsa Amini, 22 år gammal, dött till följd av att ha misshandlats av de iranska moralpoliserna när lite av hennes hår syntes under slöjan, har omfattande protester utlösts i hela landet – och mötts av säkerhetspolisens våld. Enligt Amnesty har minst 52 personer dött i samband med protesterna hittills, men pekar samtidigt på dödssiffran förmodligen är mycket högre. Protesterna är nu inne på sin tredje vecka och med livet som insats fortsätter modiga kvinnor och män att ta sig ut på gator och torg i Irans städer och kräva sin frihet. Premissen är mycket enkel: kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och nu måste det vara nog med regimens omfattande förtryck.
Det finns inga ord för vad den iranska regimen kommit undan med i decennier. Öppna avrättningar, massarresteringar, berövande av de mest basala mänskliga rättigheterna maskerad i religionens namn.
Efter att min familj lyckades fly från Iran, fängslades i hämnd återstående familj. Min faster som då bara var tonåring, har i efterhand berättat att i fängelset våldtogs 13-åriga flickor innan de avrättades. De religiösa ledarna menade att det var en nödvändig handling för rättvisa. Genom att frånta barnen sin oskuld kunde de inte felaktigt hamna i himmelriket.
Enligt de sharialagar som regimen utgår ifrån, räknas en kvinnas värde till hälften av en mans. Kvinnor förföljs, förtrycks och utsätts för grov diskriminering. Förtrycket i Iran slår också särskilt hårt mot landets olika etniska- och religiösa grupper, som den azerbajdzjanska befolkningen i norra Iran min familj tillhör. Hatbrott, arresteringar, nekad tillgång till utbildning och ett konstant försummande av områden där minoriteter lever är några exempel. Att Jina Mahsa Amini var en kurdisk kvinna har utan tvekan varit en faktor i förtrycket mot henne genom hennes liv. De protester som nu pågår ska förstås som en kombination av krav på kvinnors rättigheter, rätt till basala mänskliga rätt- och friheter men också rätt till den egna identiteten och kulturen.
Gång på gång har modiga kamper och demonstrationståg brutalt och blodigt slagits ner. Gång på gång har vi känt en vrede mot den fundamentalistiska regimen, men också besvikelse över omvärldens tystnad och brist på aktion.
Nu är världens blickar på Iran och de modiga kvinnor som kräver sin rätt och värdighet. Det är en feministisk revolution som visar på styrka som knappt går att föreställa sig. Det är deras kamp som kommer leda till förändring. Men deras kamp måste också vara vår. För de modiga kvinnor och män som nu riskerar sina liv för frihet, hade kunnat vara jag eller du om livets lott slagit annorlunda.
När de unga kvinnorna i protest ropar ”Kvinna, liv, frihet” skakar grunden för Irans regim. Nu behövs också våra protester, för att denna revolution inte ska resultera i ett ännu mer slutet Iran. De demonstrationer som pågår inom och utanför Iran måste följas upp i konkret handling av det internationella samfundet. Våra röster får inte tystna förrän frihet, rättvisa och jämlikhet råder för alla i Iran.
Aylin Fazelian är riksdagsledamot (S) och ordförande för Göteborgsområdets partidistrikt