Avslöjar Åkessons skrämselpropaganda nästa stora strid?

Åkessons tal avslöjar att SD inte vill bryta segregationen – men gärna ägnar sig åt skrämselpropaganda, skriver Daniel Färm.

Skrämselpropaganda är ett av populistens farligaste vapen. Ett vapen som Jimmie Åkesson använde sig friskt av i sitt Almedalstal när han gick till frontalangrepp mot socialdemokratins förnyelsearbete. Det är talande. Lawen Redar och andra kloka socialdemokrater vågar ompröva, skärper samhällskritiken och vässar de politiska förslagen för att komma till rätta med segregationen. Den högerradikala populismen försöker skrämma väljare genom en väv av vilseledning, svartmålning och aggressiva påhopp. En falsk dikotomi mellan den svenskfödda medelklassens påstått enhetliga intressen och behoven av krafttag för att bryta segregationen kan bli en av de stora striderna de närmaste åren.

I sitt Almedalstal förfasades SD-ledaren över att Socialdemokraternas arbetsgrupp vill ”bryta den rumsliga separationen av olika grupper”. Här avslöjar sig Åkesson. Han vill alltså inte bryta den segregation som dömer de ojämförligt flesta i dessa områden att stanna i växten och kväva sina bästa stämningars längtan. SD förfasas inte över parallellsamhällen. De vill cementera och förvärra dem. Sverigedemokraterna är det stora segregationspartiet i svensk politik.

Jimmie Åkesson rasade även mot att Redar & Co anser att ”Den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå – vilket kräver att befolkningen blandas”. Återigen avslöjar sig SD-ledaren genom att utgå från en rasistisk grundsyn. Att människor med olika bakgrunder träffas, lär känna varandra, engagerar sig tillsammans, arbetar tillsammans, blir tillsammans och kanske bildar familj tillsammans är, om vi ska förstå Åkesson, något av det hemskaste som kan hända i ett samhälle.

det är boendesegregationen som måste brytas, för att skolsegregationen följer av den

Åkesson fortsatte genom att sprida falska och vilseledande påståenden: ”Sossarna talar nu helt öppet om tvångsförflyttning av skolelever för att blanda befolkningen”. Men hela poängen med Lawen Redars och arbetsgruppens analys är ju att det är boendesegregationen som måste brytas, för att skolsegregationen följer av den. Arbetsgruppen har inte föreslagit något nytt system där (hårdraget) alla svenskfödda medelklasselever ska ”bussas” till ”invandrartäta” skolor i utsatta områden. Men för att skrämma viktiga väljargrupper skyr Åkesson inga medel.

Samtidigt avslöjar sig Åkesson även som marknadsliberal dogmatiker, när han rider ut till försvar för det skolvalssystem och friskolesystem som har fått så förödande konsekvenser för både elever, lärare, skattebetalare – och Sverige som jämlikhetssträvande kunskapsnation. Men återigen gör han det med skrämselpropaganda: ”Socialdemokraterna vill omintetgöra vanligt folks sista chans att fly från kaoset genom att ’rösta med fötterna’”.

Att införa allmän förskola från tre år påstod SD-ledaren vidare handlade om ”tvångsintegration av oss svenskar (sic!)”. Men Åkesson avslöjar nu sin okunnighet. Det är knappast bland svenskfödda barn som problemen med språkinlärning är som störst – utan bland barn till vissa utrikesfödda. För deras möjligheter att lära sig svenska bättre är allmän förskola både viktigt och bra.

Segregationen är vår tids stora, strukturella orättvisa

SD vill inte bryta segregationen. SD vill inte heller lyssna och förstå andra. SD vill skrämma väljare. Socialdemokratin behöver förstå att denna skrämselpropaganda lär vara en central del av SD:s strategi fram till valet. Det handlar om att inte underskatta kraften i den oro som detta kan väcka. Men inte heller backa från arbetsgruppens insiktsfulla analys och intressanta reformförslag. Segregationen är vår tids stora, strukturella orättvisa. Den måste brytas.

Daniel Färm är politisk redaktör