Avbrotten stoppas i kommunerna

I dag söker i princip alla ungdomar till gymnasieskolan, men avhoppen eller avbrotten i studierna är många. I höstas kom gymnasieutredningen med förslag, men det räcker inte menar gymnasieminister Anna Ekström:

– Det stora arbetet görs ute i kommunerna.

Så många som var tredje elev går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg eller hoppar av i förtid. Dessutom är det mer än tio procent av niondeklassarna som saknar behörighet för att ens komma in på gymnasiet. Igår höll Sveriges kommuner och Landsting, SKL, konferens om att motverka studieavbrotten på gymnasiet. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström deltog.

– Det är ett stort bekymmer att det är så många som lämnar gymnasiet utan en hel examen, säger hon.

Skoltrötthet viktig faktor

I en undersökning från SCB som kom i förra veckan svarar hälften av alla tillfrågade ungdomar att skoltrötthet är anledningen till att de inte fullföljer gymnasiet eller har ofullständiga betyg.

Gymnasieutredningen som var klar i höstas kom med flera förslag på hur gymnasiet kan arbeta mer stödjande och de förslagen bereds nu inom regeringskansliet.

Anna Ekström har också föreslagit påbyggbara yrkespaket där man kan tillgodogöra sig delar av ett nationellt program och senare komplettera på Komvux. Anledningarna till avhoppen, tror Anna Ekström, är lika många som avhoppen, men många av de elever som inte går klart eller som har ofullständiga betyg finns på introduktionsprogrammen, det vill säga program för dem som är obehöriga till gymnasiet. Ofta hänger ofullständiga betyg ihop med föräldrarnas utbildningsbakgrund och om man inte gått alla skolår i Sverige.

– Ju tidigare man invandrar, desto fler är det med en fullständig gymnasieexamen. Kommer man till Sverige före skolstarten är det i princip lika stor andel som tar examen, säger Anna Ekström.

Är de förslag som nu ligger tillräckliga?

– Absolut inte. Det stora viktiga arbetet görs av dem som arbetar inom gymnasieskolan och i kommunerna. Vi med politiska uppdrag ska göra vad vi kan med lagstiftningen och statsbidragen som är lätta att använda.

Ett exempel i kommunerna är SKLs projekt Plug In. Ett samverkansprojekt där man sedan 2012 arbetar med flera ”framgångsfaktorer” för att förhindra studieavbrott.

– Ett jättefint och intressant arbete. Det är så man måste jobba. Man måste arbeta runt de här ungdomarna, handfast, och verkligen säkerställa deras motivation, säger Anna Ekström.

FAKTA PLUG IN

Sveriges kommuner och Landsting, SKL, initierade 2012 Plug In. Det är ett samverkansprojekt för att motverka studieavbrott i gymnasiet och 47 kommuner från sex olika regioner har deltagit. I till exempel Jämtland har studieavbrotten minskat från 12 procent till mellan två och fem procent. Förutom förbättring i de kommuner som varit med i projektet, har man identifierat flera generella ”framgångsfaktorer” för att minska studieavbrott:

• Individcentrerat arbetssätt.
• Koll och uppföljning.
• Bemötande.
• Flexibilitet.
• Samverkan.

Spara