Är det så enkelt att sänka reduktionsplikten?

– Reduktionsplikten sänks till EUs lägstanivå 1 januari 2024, sa statsminister Ulf Kristersson (M) i sin regeringsförklaring.

Sedan årsskiftet 2022 har Sverige en reduktionsplikt avseende diesel på 30,5 procent och för bensin på 7,8 procent, vilket vad gäller diesel är högst i EU. Procentsiffran anger minskning av utsläpp per energienhet; en reduktionsplikt på 7,8 procent motsvarar inblandning av tio volymprocent etanol i bensin.  

Den nya regeringen vill minska det till EUs miniminivå, sex procent lägre utsläpp per energienhet för både bensin och diesel. 

Det är dock en nivå som kommer att höjas, sannolikt till minst 13 procent till 2030, när unionen snart fattar beslut om sitt klimatpaket Fit for 55. 

Sveriges relativt höga krav på inblandning av biodrivmedel för att minska utsläppen kan inte heller ses som en enskild åtgärd. Sverige har enligt EU-lagstiftningen ett övergripande nationellt mål om utsläpp av växthusgaser att förhålla sig till.

Den tidigare S-regeringen ansåg att man slagit flera flugor i en smäll genom att ha kvar tuffa reduktionsregler, även om kriget i Ukraina ledde till att man fryst reduktionsplikten på en nivå i stället för att fortsätta att skärpa kraven. 

Inblandningen av biodrivmedel leder till att trafiken släpper ut mindre växthusgaser än om bilarna kör på en större andel fossilt bränsle.

– Vi har använt reduktionsplikten i andra förhandlingar med EU. Den har gjort att vi klarat kolsänkemålet, säger Anna-Caren Sätherberg, S-gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet och landsbygdsminister i den tidigare regeringen.

När Sverige klarar målet att minska utsläpp från trafik med råge har man utsläppsutrymme kvar till annat, inte minst skogsbruket som ju innebär utsläpp när skog avverkas i stället för att stå kvar på rot och binda kol. Om utsläppen från trafiken ökar kan Sverige behöva minska utsläppen från skogsbruket. Andra sätt att kompensera för ökade utsläpp skulle kunna vara att få svenskarna att åka betydligt mindre bil eller öka takten i övergång till elbilar. 

Men Anna-Caren Sätherberg anser att en reduktionsplikt på hög nivå också har andra fördelar för Sverige. 

– Vi vill ha en egen produktion, vi vill att investeringar görs i Sverige. Våra stora drivmedelsbolag satsar på det här. Vi vill se mer produktion av biodrivmedel, vi tror att det blir billigare ju mer vi producerar.

Regeringens förslag att minska reduktionsplikten syftar till lägre drivmedelspriser, vilket är en av punkterna i Tidöavtalet mellan högerregeringens partier och Sverigedemokraterna. Den socialdemokratiska regeringen förde en annan politik för att kompensera hushållen.

– Vi gav skattelättnader för dem som har behov av bil och den var större i gles- och landsbygd, säger Anna-Caren Sätherberg. 

Fakta etanol

Etanol är en form av alkohol som kan framställas ur exempelvis spannmål, cellulosa eller rörsocker.

Sommaren 2021 blev E10 standardbensin i Sverige. Den innehåller upp till tio procent etanol vilket bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser från fordon. 

6

miljoner ton koldioxid per år – så mycket har Energimyndigheten beräknat att en sänkning till EUs miniminivå skulle öka utsläppen från svensk trafik.

Parlamentet vill skärpa målet

Europaparlamentet uppmanar alla länder att höja sina klimatmål för att begränsa den globala uppvärmningen, och anser att EU bör visa ledarskap genom att höja målen för sina utsläppsminskningar.

Samtidigt kommer Sverige efter årsskiftet stå utan miljödepartement för första gången på 35 år och regeringen har redan hunnit lägga förslag som sannolikt kommer leda till högre koldioxidutsläpp, till exempel när beslutet om ett reformerat reseavdrag rivs upp och reduktionsplikten minskar.