Alliansreformen alla vill ändra
Regeringen vill skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring. Då svänger Moderaterna och vill att lågkvalificerade jobb ska gå till dem som redan bor här.
2010 avfärdade migrationsminister Tobias Billström (M) S-kritiken som SD-argument om jobb bara ska gå till svenskar.
– Det svenska systemet är inte en schweizerost. Det är bara ett hål, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.
– Det unika med Sverige är att vi tillåter arbetskraftsinvandring till yrken där det inte finns behov, till villkor som är dåliga och till typiska ingångsjobb, som ungdomar och nyanlända tar.
– Vi har dessutom blandat ihop flyktingmottagning med arbetskraftsinvandring. Det finns möjlighet att byta spår. Det tror jag undergräver stödet för flyktingpolitiken.
Reglerna för arbetskraftsinvandring, de mest liberala i OECD, har kritiserats hårt sedan Alliansens införande 2008. Redan 2010 kallade en gränspolis i Stockholm arbetskraftsinvandring för ”nästa stora skojar- och traffickingbransch” (DN).
De nya reglerna innebar att den tidigare arbetsmarknadsprövningen med krav på bristyrke och att kompetensen saknas i Sverige, avskaffades.
Varningsflagg för utnyttjande och lönedumpning restes av S och V. Även möjligheten till spårbyte, rätten att söka arbetskraftsinvandring efter nekad asyl, ifrågasattes.
– Vi står på trygg mark med det här förslaget. Det innebär att vi bygger bra välfungerande system för ordning och reda på arbetsmarknaden, sa Tobias Billström (M) när lagen klubbades.
Farhågorna kom att besannas. 13 år senare ska nu reglerna skärpas.
– Den här mandatperiodens stora uppgift blir att städa upp i arbetskraftsinvandringens regler och sätta stopp för fusket och fifflet, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
Uppgiften begränsas av att Centerpartiet fått inskrivet i januariavtalet att dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas. Men ett ökat försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare på 30 000 i månaden som föreslås lär få effekter.
– Det har varit extremt konstigt med en regel där du kan komma hit, jobba deltid som städare för 13 000 i månaden och sedan ta hit din familj utan försörjningskrav, säger Morgan Johansson.
Grundkonflikten från 2008 finns kvar. S vill fortfarande återinföra arbetsmarknadsprövningen, medan Moderaterna säger sig vara emot att myndigheter eller fack begränsar dagens fria händer för arbetsgivaren. Samtidigt vill M förbjuda arbetskraftsinvandring till personliga assistenter, där omfattande fusk avslöjats, en form av arbetsmarknadsprövning alltså.
– Det finns två verktyg. Man kan använda lönegolv eller peka ut yrkesgrupper och säga att de här får komma eller de här får inte komma. I de flesta länder använder man sig av en kombination av detta. Sverige är unikt i att vi använder inget av detta, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.
Ifrågasättandet av varför Sverige ska importera arbetskraft till lågkvalificerade jobb har dock vunnit mark i takt med att migrationsfrågan klättrat på agendan.
Moderaterna svänger nu och vill ha ett lönegolv på 31 700 kronor i månaden och slopa möjligheten till spårbyte.
– Vi måste stoppa arbetskraftsinvandring till mindre kvalificerade arbetsuppgifter, som kan göras av människor som finns här, säger Ulf Kristersson (M) till TT.
Det är en u-sväng politiskt, men även retoriskt. När S-riksdagsledamoten Eva-Lena Jansson 2010 efterlyste åtgärder efter larmet om ”modern slavhandel” anklagade Tobias Billström S för att flirta med främlingsfientliga krafter.
– Jag har hittills hört bara ett parti här i kammaren framföra åsikten att det skulle vara fel, att jobben borde gå till personer som man definierar som svenskar. Jag hoppas att Eva-Lena Jansson inte definierar sig som tillhörig den åsikten, sa Billström i riksdagen.
I dag står Centerpartiet rätt ensamma kvar som försvarare av Alliansens arbetskraftsinvandringspolitik och anklagar Moderaterna för SD-anpassning.
– Jag tror inte att det är Arbetsförmedlingen som är bäst att bedöma vem som skulle göra bäst jobb hos bagaren i Trosa, utan bagaren i Trosa, sa Fredrick Federley (C) 2008.
Bagare blev en av de yrkesgrupper där lönen dumpades mest, visade Riksrevisionens granskningsrapport 2016: ”över 20 procent hade en lön under försörjningskravet”.
