Aida Hadžialić: Välfärden först för svensk socialdemokrati

Lite här och var när jag pratar med partivänner hör jag sägas att socialdemokratin behöver ”ett nytt stort projekt” som ska leda partiet in i framtiden. Jag tror egentligen inte att socialdemokratins ”projekt” behöver eller ska vara särskilt nytt, men däremot ska det bejakas med full kraft.

Så vad är då vårt projekt? Jag vill mena att det handlar om något så självklart, och så tidlöst, som att bygga världens bästa välfärdsstat med en tydlig fördelningspolitik som lyfter hela landet och förverkligar den enskildas potential. Det handlar således om skolan och sjukvården, jobben och ekonomin. Tryggheten och utvecklingen, hand i hand.

Mycket annat – utöver grundidén om välfärden, trygghetssystemen och den jämlika ekonomiska utvecklingen – är egentligen idéer som har byggts på den socialdemokratiska kärnan. Och visst är det så att socialdemokratin är en bred rörelse som har plats för många tankar och olika sorters engagemang, men när vi inte lyckas leverera på det som anses vara det mest grundläggande både för vårt parti och Sverige, så tappar vi i förtroende.

Den svenska välfärden måste därmed komma först för den svenska socialdemokratin. Det kanske också innebär att vi måste våga prioritera bort en hel del annat.
Detta är vad som har byggt Sverige och socialdemokratin stark en gång i tiden, och behöver göra så igen. Socialdemokratins grundläggande tes om hur man bygger ett starkt samhälle må vara gammal, men på intet sätt föråldrad.

Den svenska socialdemokratins exceptionella förmåga att göra verklighet av teorier och abstrakta idéer är i världsklass. Detta hantverk har varit grunden till Sveriges historiska framgångar och vi behöver återigen hitta balansen mellan stora idéer om den svenska välfärden, evidensen och folkförankringen.

Just förmågan att föra en folkförankrad politik har paradoxalt nog blivit en akilleshäl för vårt traditionella folkrörelseparti. Men ett brett folkrörelseparti måste också ha en bred folkförankring för den förda politiken.

För att bygga världens bästa välfärdsstat behövs en rad makropolitiska åtgärder. Socialdemokratin behöver formulera en ekonomisk politisk som tar sikte på en stark välfärd (vilket i mångt och mycket gjorts sedan 2014), likväl som att vi måste våga diskutera nödvändiga strukturreformer som är till för 2020-talet. Alltför ofta fastnar vi i 1990-talets modeller för hur välfärden ska struktureras och styras.

Mycket pekar på att 90-talets idéer om decentralisering och privatiseringar har nått vägs ände. Allt fler förväntar sig däremot att staten ska vara garanten för jämlikhet och en stark välfärd, oavsett geografi eller socioekonomi. Hur förhåller vi oss till det?

Framtiden måste, jämte välfärden, också handla om gemenskap.

I en tid när Sverige är polariserat, både politiskt, socialt, men kanske även kulturellt, behövs en politisk kraft som formulerar idén om ett Sverige som håller ihop. Oavsett var vi kommer ifrån, oavsett vilket samhällsskikt vi är födda inom, så behöver vi gemensamt känna att Sverige är vårt land som vi tillsammans ska bygga starkt och ta in i framtiden. I dag är det för många som inte känner en sådan samhällsgemenskap, vilket drar isär Sverige.

Vilken idé har socialdemokratin för att skapa en sådan gemenskap? Vilka gemensamma referensramar behövs för att nå dit? Har vi gjort vår intellektuella hemläxa i det avseendet?

Det är frågor som tål att diskuteras och det är frågor som kommer att kräva svar. Framför allt om socialdemokratin ska bli den stora samhällsbärande, kraften igen.

Aida Hadžialić är regionråd och gruppledare för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen