Massiv kritik: Regeringen vilseleder om flyktingkvoten
Kritiken är hård efter AiP:s avslöjande att regeringen skurit ned på kvotflyktingmottagandet av kvinnor och direkt försvårat för hbtqi-personer att ingå.
Detta trots löften om att prioritera just dessa grupper. Nu påstår Moderaterna dessutom att vallöftet är uppfyllt.
Det som framställs som en prioritering visar sig i stället, enligt de siffror AiP begärt fram av Migrationsverket, vara en nedskärning till endast 4–5 hbtqi-personer om året 2023–2025.
RFSL är kritisk till att regeringen slår sig för bröstet när verkligheten är den motsatta.
– Det gör mig väldigt bekymrad att regeringen vilseleder väljarna genom att påstå att hbtqi-personer har prioriterats, när resultatet så tydligt visar på motsatsen. Tvärtom är antalet hbtqi-personer som fått skydd som kvotflyktingar nu försvinnande få, säger RFSL:s förbundsordförande Lovise Brade.
Även från den politiska oppositionen är kritiken massiv. Både till politiken som sådan och till retoriken om vallöftet.
– Hur Moderaterna än vrider och vänder på sina påståenden är det svårt att komma ifrån att det är betydligt färre kvinnor och hbtqi-personer som fått skydd i Sverige nu än innan Tidö-regeringen tillträdde. Därför är det magstarkt att säga att det har uppfyllt något löfte överhuvudtaget, säger Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen (S).
– Jag förstår om alla vallöften inte kan nås, så kan det bli. Men om man säger att man har uppfyllt ett vallöfte och man inte har det, då är det en annan sak. Det är inte ok att ljuga om vad man har gjort. Det undergräver förtroendet för politiken, säger Centerpartiets talesperson Niels Paarup-Petersen.
Miljöpartiets Annika Hirvonen konstaterar att resultatet uppenbarligen inte går ihop med vad regeringen har ställt i utsikt.
– Det är framför allt fruktansvärt för alla de människor som nu inte har kunnat få hjälp. Sverige är ju dessutom ett bra land att komma till för just hbtqi-flyktingar. Det finns många platser i världen som inte är lika trygga, säger Hirvonen (MP).
– Det är väldigt tydligt att man inte har prioriterat den här gruppen. Med den kraftiga nedskärning som den här regeringen har gjort så kan man inte prioritera någon grupp, säger Vänsterpartiets talesperson Tony Haddou.
Det var efter att Moderaterna i sociala medier förklarade att vallöftet om att prioritera kvinnor och hbtqi-personer var ”uppfyllt” som AiP granskade kvotflyktingmottagandet efter valet. Detta mot bakgrund av Tidöregeringen 2023 skar ned den totala flyktingkvoten från 5 000 om året till 900.
Det medförde att antalet kvinnor/flickor i flyktingkvoten sjönk från 2 481 år 2022 till 320 år 2023, enligt Migrationsverket. Idag ligger siffran på runt 600.
”Prioriteringen” innebar alltså i praktiken en nedskärning med cirka 75 procent av gruppen kvinnor och flickor.
Ännu tydligare är nedskärningen för hbtqi-personer. Det saknas visserligen exakta uppgifter om antalet före 2022. Men Migrationsverket slog redan 2023 larm om ”det låga antalet hbtqi-personer” i flyktingkvoten. Detta är dessutom en direkt effekt av regeringens politik.
Hbtqi-personerna har tidigare valts ut av UNHCR inom ramen för akuta ärenden, eftersom det i de uttagningsländer Sverige jobbar mot saknas identifierbara hbtqi-personer.
Men efter valet skar regeringen ned andelen för akuta ärenden med 90 procent, från 500 till 50, och öronmärkte den att gälla enbart ”svenska intressen”. Det kan vara flyktingar från Ukraina i tredje land, eller personer som har arbetat för Försvarsmakten utomlands. UNHCR kunde därför inte längre välja ut hbtqi-flyktingar till Sverige.
När Migrationsverket påtalade effekterna och föreslog ett byte av uttagningsländer för att kunna leva upp till prioriteringen av hbtqi-personer, så följde inte regeringen det rådet.
Ändå hävdar Moderaterna nu att vallöftet är uppfyllt och prioriteringen genomförd.
– Det har vi verkligen gjort, säger Maria Malmer Stenergard (M), migrationsminister 2022–2024 till AiP.
Inför valet lovade Malmer Stenergard (M) i tidningen QX att ”till skillnad från regeringen” särskilt prioritera hbtqi-personer i flyktingkvoten.
– Det man har gjort är i stället att genomföra historiska nedskärningar av antalet kvotflyktingar och infört kriterier som i stället gör det svårare för hbtqi-personer att få skydd. Men det måste inte vara så här. Nu är det snart val igen och politiken kan göra om och göra rätt, säger Lovise Brade, förbundsordförande på RFSL.
– Det hade varit ärligare att säga att det blir färre hbtqi-flyktingar med den här regeringen, säger Tony Haddou (V).
Vallöftet i QX var även något som Öppna Moderaters ordförande Kim Nilsson skrev under på. Diana Ghafour, tf ordförande för HBTQ+Socialdemokrater, ser allvarligt på den vilseledande valflirten.
– Det är ju en total lögn. Det man gjort är att man har försämrat det betydligt. Regeringens hantering av kvotflyktingsfrågan bryter ju direkt mot prioriteringen av hbtqi-personer som vi haft traditionellt, säger Diana Ghafour (S).
Liberalerna gick till val på att behålla 5 000 kvotflyktingar och gjorde en extra poäng av att värna hbtqi-flyktingar.
”… migrationspolitiken måste bli mer feministisk och jämställd. Det behövs nya direktiv som tydliggör att särskilt utsatta grupper ska prioriteras i kvotflyktingsystemet, t ex. utsatta kvinnor, hbtq-personer och personer med funktionsnedsättningar”, skrev partiledare Johan Pehrson (L) i en motion 2021.
Efter valet bemötte Liberalerna kritiken mot den sänkta flyktingkvoten just med argumentet att denna prioritering hade värnats.
”Sverige (är) fortfarande bland de fem länder i Europa som tar emot störst andel kvotflyktingar baserat på vårt invånarantal. Tidöavtalet fastslår också att ”kvinnor och flickor samt grupper som hbtqi-personer” ska prioriteras”, skrev Mauricio Rojas (L) i Sydsvenskan 2023.
Liberalernas nuvarande migrationspolitiska talesperson, Patrik Karlson, har avböjt en intervju om partiets inställning i kvotflyktingfrågan idag och effekterna för hbtqi-personer.
AiP söker migrationsminister Johan Forssell (M) för en kommentar till kritiken om vilseledande retorik om det uppfyllda vallöftet och de negativa effekterna för hbtqi-kvotflyktingar.
I riksdagens migrationspolitiska debatt i december välkomnade Forssell att antalet asylsökande minskat med 60 procent.
– Om vi även räknar in anhöriginvandring och kvotflyktingar har vi i dag det lägsta mottagandet, den lägsta asylrelaterade invandringen, sedan 1985. Det är faktiskt så långt bort i tiden som vi har siffror för. Det spelar roll vem som styr i Sverige.
