M kallar nedskärning ett uppfyllt vallöfte

Den moderata partiledningen med Ulf Kristersson i spetsen, inleder valåret med en bussturné.

”Sverige är på rätt väg, men vi är inte framme än”, skriver Moderaterna i ett inlägg på sociala medier där partiet lyfter fram uppfyllda vallöften.

Ett av dessa hävdas vara att partiet har: ”Prioriterat kvinnor och HBTQ-personer i kvotflyktingmottagandet”. 

Det som Moderaterna hänvisar till är ett tydligare krav gentemot FNs flyktingorgan att dessa grupper ska prioriteras när den svenska flyktingkvoten väljs ut.

Men kan man verkligen kalla resultatet en prioritering?

Antalet anvisningar av kvotflyktingar för år 2023 har således minskat med fler än 4000.

Den mest genomgripande förändringen av Sveriges kvotflyktingmottagande efter valet är inte detta beslut utan att regeringen och Sverigedemokraterna har skurit ned det totala antalet kvotflyktingar med 82 procent, från 5 000 till 900. 

I praktiken ännu mer eftersom Sverige 2022 hade en extra stor flyktingkvot på 6 400. 

Av dessa genomfördes 4 446 kommunanvisningar. 2023 genomfördes endast 325.

”Antalet anvisningar av kvotflyktingar för år 2023 har således minskat med fler än 4 000 anvisningar”, konstaterar Migrationsverket i sin årsrapport för 2023.

Från att 2021 ha tagit emot 3 114 kvinnor/flickor så fattades det 2023 beslut om 185 kvinnor och med tidigare beslut mottogs 320.

2021 – 3 114
2022 – 2 481
2023 – 320
2024 – 626
2025 – 607 (Källa: Migrationsverket)

Detta kallar nu Moderaterna ett uppfyllt vallöfte och en prioritering.

2023 klarade Sverige, av yttre omständigheter, inte av att ens nå upp till nivån 900 kvotflyktingar utan endast 541.

Men även när den nya kvoten nås och två tredjedelar går till de prioriterade grupperna, skulle det ändå inte vara fler än totalt 600. Alltså långt färre än de som tidigare togs emot av Sverige när könsfördelningen var mer jämn.

(Kvinnor och flickor utgjorde 59 procent av kvotflyktingarna 2023, 69 procent 2024 och 67 procent 2025.)

Inför valet 2022 lockade Maria Malmer Stenergard (M), då talesperson och sedermera migrationsminister, uttryckligen hbtqi-väljare med löftet att Moderaterna skulle prioritera hbtqi-personer via kvotflyktingssystemet.

”kvinnor, flickor och HBTQ-personer är extra utsatta. Vi föreslår därför att Sverige ska prioritera människor ur dessa grupper när vi tar emot kvotflyktingar som ges uppehållstillstånd och en säker resa hit genom FN:s flyktingorgan UNHCR”, skrev Malmer Stenergard i tidningen QX i oktober 2021.

Vad Malmer Stenergard (M) inte berättade i QX-artikeln var att Moderaterna samtidigt ville minska antalet kvotflyktingar radikalt vilket därmed sannolikt skull leda till totalt färre hbtqi-flyktingar, ett beslut Moderaterna då redan hade fattat ett halvår tidigare i februari 2021. 

Då handlade det om att minska kvoten från 5 000, vilket hade lagts fast i den breda migrationsöverenskommelsen 2015, tillbaka till tidigare nivån 1 900. Alltså mer än en halvering.

Som migrationsminister skulle Malmer Stenergard (M) dock gå ännu längre. 

Liberalerna och Kristdemokraterna var kritiska till M-svängen om kvotantalet, som skedde under press av Jimmie Åkessons (SD) krav på ett stopp för kvotflyktingar på obestämd tid. I Tidöavtalet efter valet sattes gränsen till 900. 

Denna kvot har dock inte kunnat nyttjas av UNHCR med anledning av de nya direktiven att ärenden inom denna kategori ska ha koppling till svenskt intresse.

Så hur gick det med Moderaternas och Malmer Stenergards löfte om att prioritera hbtqi-personer som kvotflyktingar? 

Enligt Migrationsverkets årsrapport 2023 fattades det under året endast beslut om vidarebosättning för ”en handfull hbtqi-personer”. AiP har begärt fram det exakta antalet efter valet: fyra personer 2023, fyra 2024 och fem 2025.

Extra intressant är förklaringen till vad Migrationsverket kallar ”det låga antalet hbtqi-personer”. Det visar sig bero på regeringens nya kriterium att migrationspolitiken ska gynna ”svenska intressen”. Hbtqi-personerna har nämligen tidigare valts ut till vidarebosättning inom kvoten för så kallade akuta ärenden. Men efter valet stoppades det.

”Denna kvot har dock inte kunnat nyttjas av UNHCR med anledning av de nya direktiven att ärenden inom denna kategori ska ha koppling till svenskt intresse”, skriver Migrationsverket i sin årsrapport 2023.

Svenska intressen kan handla om flyktingar från Ukraina som befinner sig i tredje land, eller personer som har arbetat för svenska Försvarsmakten utomlands.

Tidöregeringens migrationspolitik missgynnade alltså uttryckligen hbtqi-personers möjlighet att bli kvotflyktingar. Den bidrog inte till att prioritera den gruppen, vilket Moderaterna nu lanserar som ett uppfyllt vallöfte, utan tvärtom.

Den säkra resan för hbtqi-flyktingar genom UNHCR, som Malmer Stenergard (M) utlovade i QX, stoppades.

”Användningen av akutkvoten eller rättare sagt möjligheten för UNHCR att använda akutkvoten har medfört att akutkvoten inte används i någon större utsträckning. T ex har endast 1 individ presenterats under akutkvoten under 2025. Som Migrationsverket skrev i sin rapport 2023 har UNHCR:s möjlighet att använda sig av akutkvoten minimerat möjligheterna till att prioriteringen av HBTQI personer kan upprätthållas”, skriver Migrationsverket i ett svar till AiP.

Jämförelsevis hade Sverige 2021 550 platser för akutärenden som, enligt verkets rapport kunde väljas från ”ett större antal uttagningsländer och även från länder där Sverige inte har någon avsatt kvot”.

2023 var den kvoten sänkt till 50 varav endast 14 personer valdes ut. Och 2025 fick alltså endast en person ingå i akutkvoten.

Att akutkvoten använts till hbtqi-personer beror på att den grupp Sverige traditionellt hämtat kvotflyktingar ur, kongoleser på flykt i Uganda och Tanzania, enligt Migrationsverket, är ”grupper där det historiskt sett presenterats få hbtqi-personer för vidarebosättning”.

Detta är också något som HBTQ+Socialdemokrater varnade för i AiP 2023 – att det är svårt för hbtqi-personer att ge sig till känna i flera länder där kvotflyktingarna befinner sig, varför en ”prioritering” riskerar att inte bli så mycket värd.

Regeringen har dessutom valt att inte ändra uttagningsgrupp för sin flyktingkvot. Kvoten var 2025 fortsatt inriktad på flyktingar från Kongo och Sudan för 750 av de 900 platserna. Ytterligare 100 för flyktingar från Afghanistan som befinner sig i Turkiet och 50 akutplatser, som alltså inte längre får användas till hbtqi-flyktingar. 

Enligt Migrationsverket har regeringen sagt aktivt nej till att ändra urvalet så att det bättre skulle möjliggöra en prioritering av hbtqi-flyktingar.

”Migrationsverket har flera gånger i samrådsunderlagen till regeringen föreslagit att genomföra uttagningar i bland annat Turkiet och Egypten skulle medföra att fler HBTQI personer skulle kunna identifieras av UNHCR. Migrationsverkets förslag har dock inte fått gehör hos regeringen. Visserligen blev Turkiet ett uttagningsland under 2025 men den hårda prioriteringen av afghanska kvinnor och flickor medförde att inga män togs ut i Turkiet under 2025”, skriver Migrationsverket till AiP.

Ett annat problem med det ”uppfyllda” M-löftet om att prioritera kvinnor och hbtqi-personer är att Tidöpartiernas omläggning av biståndspolitiken samtidigt verkar i motsatt riktning. Detta via minskat stöd till demokratiutveckling, där just insatser för kvinnors organisering och ökade hbtqi-rättigheter i länder där dessa förföljs är en viktig del. 

RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter) har kritiserat både omläggningen av biståndspolitiken och hur regeringens migrationspolitik slår mot hbtqi-personer. De menar att hanteringen av kvotflyktingar svårligen väger upp detta.

”Det anges att hbtq-personer ska prioriteras bland dessa 900. Det är bra, men verkligen en klen tröst när många förslag bryter mot grundläggande rättsprinciper. Ett sådant exempel är att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd ska kunna tidsbegränsas retroaktivt”, kommenterade RFSL Tidöavtalet 2022.

AiP ber Maria Malmer Stenergard (M) om en kommentar till vallöftet efter den utrikespolitiska debatten i riksdagen.

– Ställ den frågan till Johan Forssell (M) istället, svarar Malmer Stenergard (M).

Men det var ju du som gick ut med löftet om att prioritera hbtqi-personer och kvinnor i flyktingkvoten?

– Ja, och det har vi verkligen gjort, säger Malmer Stenergard (M).

Nej, det kommer färre hbtqi-flyktingar nu på grund att den akuta kvoten går till svenska intressen?

Det svarar inte Malmer Stenergard på, utan tar rulltrappan ned från riksdagens kammarfoaje.

Fotnot: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) var migrationsminister 2022–september 2024, varvid Johan Forssell (M) blev ny migrationsminister.

Artikeln har kompletterats med Migrationsverkets uppgifter om antalet kvinnor/flickor 2021–2025. På frågan om exakta siffror för mottagna hbtqi-personer före valet är svaret hittills att den uppgiften inte registrerats.