Kontraproduktivt att skärpa straffen för unga
”Att sänka straffmyndighetsåldern är ett av de förslag vi med säkerhet vet skulle förvärra den situation vi alla så gärna vill lösa”. Foto: Kira Hoffmann.
Barn skjuter barn i Sverige. Barn utnyttjas som torpeder i gängkrig. Utvecklingen är så skrämmande och har gått så fort att det nästan känns overkligt, skriver det tidigare kommunalrådet Marika Bjerstedt (S).
Barn under 15 år är i riskzonen och vi vill såklart skydda dem från att bli rekryterade. Det är vårt ansvar att göra något och just nu duggar förslagen tätt; skärpta straff, tydliga konsekvenser och fler repressiva åtgärder. Men vi riskerar att ta beslut på felaktiga grunder om vi tror att 13-åringar som, mot betalning, mördar någon de aldrig har träffat, tänker rationellt. De kan inte överblicka och värdera konsekvenserna av denna handling på samma sätt som vi vuxna.
Straff har inte samma avskräckande effekt på alla grupper eller på alla brott. Vissa typer av brott kan inte avhjälpas genom straffskärpning eftersom andra mekanismer styr den som begår brottet. Detta vet vi med säkerhet genom internationell forskning. Att tro att skärpta straff skulle få barn att sluta begå grova brott är lika logiskt som att hoppas på full sysselsättning genom att ta bort A-kassan.
Majoriteten av barnen i riskgruppen har diagnoser som ADHD och PTSD. Vi vet att mer än vart tionde barn i Sverige upplever våld i sitt eget hem. Vi vet att detta innebär komplexa trauman och känslor av vanmakt, utåtagerande beteende, missbruk och kriminalitet. Framförallt leder utsattheten till att våldet tidigt normaliseras.
När vi vill skydda barn genom fler repressiva åtgärder och hårdare straff är det relevant att reflektera över de erfarenheter de redan har med sig och om barnen lär sig något nytt av att vi betraktar dem som vuxna. Det vore däremot klokt att fråga hur det kommer sig att så många barn har det våldskapital som krävs för att begå de brott vi vill skydda dem från.
Att sänka straffmyndighetsåldern är ett av de förslag vi med säkerhet vet skulle förvärra den situation vi alla så gärna vill lösa.
Vi vet med säkerhet att hårdare och tidigare straff inte kommer att leda till minskad brottslighet. All tillgänglig forskning säger nämligen att det är precis tvärtom. En enkel googling på Frances Crook, vinnare av Stockholmspriset i kriminologi och därmed utsedd till världens bästa kriminolog, kommer att visa hur kontraproduktivt det är att skärpa straffen för unga människor.
Den nya Socialtjänstlagen kräver att socialtjänstens arbete ska bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Ett klokt beslut. Det finns mycket bra och lätt tillgänglig forskning som visar vilka metoder som fungerar brottsförebyggande och vilka faktorer som försvårar barns situation och riskerar att leda till ökad kriminalitet.
Samma politiker som beslutade om att anta den nya socialtjänstlagen lägger nu fram förslag som går rakt emot den forskning de har beslutat är av största vikt att socialtjänsten ska arbeta enligt. Att sänka straffmyndighetsåldern är ett av de förslag vi med säkerhet vet skulle förvärra den situation vi alla så gärna vill lösa.
Dessutom vet vi att lagstiftning har stark påverkan på våra normer. När barn inte längre betraktas som barn för att de begår avskyvärda handlingar riskerar det att inte förbli en isolerad företeelse utan påverka hela samhället negativt. Lösningen på problemet är inte att sätta barn som inte ens kommit i puberteten i fängelse. Lösningen är att ta bort det våld de vuxit upp med.
Marika Bjerstedt, socionom, socialdemokrat och fd kommunalråd (S)
