Arbetsmarknadspolitik ovärdig Sverige

Ett nytt lågvattenmärke uppnåddes av vår nuvarande Arbetsmarknadsminister för ett tag sedan. Från  att vara osynlig till att gå runt med skyddsväst i en Stockholmsförort, blir det allt mer tydligt vilken inriktning som den nuvarande regeringen har tagit.

Med arbetslöshetssiffror på över tio procent, är åtgärder som sänkt a-kassa och mindre satsningar på kompetenshöjningar och försämringar i omställningsstöd inte rätt väg att gå. Genom att pressa de som redan nu har det kärvt och har det svårt att få ekonomin att gå ihop, lyckas regeringen med att fortsätta öka arbetslösheten trots att många företag ropar efter arbetskraft.

Där efterfrågan på arbetskraft finns är det oroväckande att se arbetsmarknadsministerns omvända Robin Hood-strategi, genom att dra in bidrag i stället för att ge utbildningsstöd. Den stora drivkraften tycks vara att strunta i efterfrågad kompetensutbildning och i stället lägga skulden för arbetslösheten på de arbetslösa själva.

Faktum kvarstår att det går sådär för svensk ekonomi.

Faktum kvarstår att det går sådär för svensk ekonomi. En lågkonjuktur och hög arbetslöshet, lägre sysselsättning som tyvärr inte förvånar, resulterar att vi som land fortsatt befinner oss i diket rent ekonomiskt. För att få igång svensk ekonomi och svensk arbetsmarknad måste hushållen få råd att konsumera. Några få gynnas med nuvarande förd politik. För att vända utvecklingen skulle regeringen även behöva visa för sina anhängare i näringslivet att de är redo att satsa.

Retoriken är tydlig: för regeringen (med en övningskörande arbetsmarknadsminister som kör utan glasögon och dess baksätesförare stödparti) tar inget som helst ansvar. För vem kan  ifrågasätta att det skärs i arbetsmarknadsåtgärder när man i stället vill ha fokus på att tänka på hur dåliga invandrare är på att skaffa jobb?

Och vilket av dessa regeringsparti står nu upp för Sverige, och visar på vad arbetslösheten gör med människor i ett samtalsklimat där allt handlar om bidragsfusk, incitament och eget driv? Ser inget, hör inget, säger inget, och gör inget är en osedvanligt usel metod.
Regeringens retorik om arbetslöshet är inget annat än en bekväm ursäkt för att undvika verkligt ansvar och skapa det samhälle som överheten drömmer om – ett där fattiga behövs för att upprätthålla ordningen. Det är dags att vår arbetsmarknadsminister med övriga i regeringen själva söker nya jobb, för det här duger helt enkelt inte!

Marie Cnattingius
Gislaved
Micael Larsson
Gnosjö
Kim Pedersen
Värnamo
Nexhat Nedde Shabani
Vaggeryd
ordförande Socialdemokraterna i respektive arbetarekommun