50 år efteråt – arbetardiktarnas bok är fortsatt aktuell

Rubriken för cirkeln är ”När två arbetardiktare granskade samhället” och den utgår från ”Syneförrättning i folkhemmet”, skriven av Stig Sjödin (1917–1993) och Birger Norman (1914–1995). De reste i varsin halva av Sverige, 25 år efter Lubbe Nordströms reportageresa i ”Lort-Sverige”.

Cirkeln arrangeras av ABF Gästrikebygden i samarbete med Stig Sjödinsällskapet och Birger Normansällskapet. Alla litterära sällskap har till syfte att vårda och vidga intresset för sina författare och det innefattar också att lyfta fram hur de är relevanta i dag, konstaterar Mikael Norberg, nyligen avgången vice ordförande i Birger Normansällskapet. Kan de sedan hitta samarbeten med andra litterära sällskap är det en bonus.

– Birger och Stig var samtida och de samarbetade och umgicks privat. Det har varit naturligt att våra litterära sällskap har närmat oss varandra, säger Mikael Norberg.

Inför träffen har deltagarna fått ett antal frågor utskickade som diskussionen ska utgå från. Som processledare fungerar Leif Jonsson som är medlem i Stig Sjödin-sällskapet; han ser till att alla turas om att vara först med att kommentera olika frågor.

Digitala studiecirklar blev en nödvändighet under pandemin. Det var en omställning, säger Git Sundberg från ABF Gästrikebygden – ett studieförbund jobbar ju för att samla människor och skapa dialog, inte göra tv-sändningar där en person pratar och de andra lyssnar.

– Men jag tycker vi var ganska duktiga på att översätta folkbildningsaspekten till det digitala rummet. Sedan har vi fortsatt att försöka erbjuda det eftersom det finns en hel del fördelar, säger hon.

Inte minst när man ska arrangera en studiecirkel för två litterära sällskap som har verksamhet på olika orter.

– Det här är ett ämne som ligger både mig och ABF som organisation varmt om hjärtat. Det handlar om arbetarförfattare, samhällsfrågor, historia och det har en tydlig ideologisk värderingsgrund, säger Git Sundberg.

Författarna har skrivit varsin hälft av boken, den börjar med Birger Normans resa i södra Sverige. Ingen av de manliga författarna hade körkort, påpekar de sakkunniga cirkeldeltagarna, det var deras fruar som körde runt dem.

De diskuterar vilken ton Birger Norman använt i de olika kapitlen; det är en blandning av fakta och skönlitterärt skrivande och har ofta en ironisk underton, ibland mer och ibland mindre framträdande.

”Syneförrättning i folkhemmet” är en reportagebok där författarna granskar och kommenterar det svenska samhället ur olika aspekter – vatten och avlopp, den nya energiformen atomkraft, bostäder och stadsplanering och mycket mer.

Det handlar om arbetarförfattare, samhällsfrågor, historia och det har en tydlig ideologisk värdegrund.

Den skildrar en tid när Sverige gick från torrdass till vattentoaletter och bilismen bredde ut sig. Birger Norman, som skrivit kapitlen som diskuteras denna kväll, tar upp de fördelar det förde med sig men också baksidorna, som miljöförstöringen när avloppshanteringen inte hann med utbyggnaden av vattentoaletter.

– Det vi såg som utveckling var inte bara det, det förde med sig en massa problem som vi kanske inte var beredda på, säger Mona Lennartsson Wahlroos, som var barn under den tid som boken skildrar.

– En lärdom är att när det går så fort blir det misstag, säger Leif Jonsson.

Men trots de baksidor som lyfts fram är framtidsoptimismen tydlig. Flera av dagens problem var ännu okända. Stadskärnorna hade inte utarmats av att människor tar bilen till köpcentrum, att avgaserna ledde till klimatförändringar kände få till, och slutförvaring av kärnavfall skulle lösas genom att skeppa det till USA.

Samtidigt reflekterar flera av cirkeldeltagarna över hur stora likheterna är med dagens situation, trots att det har gått 50 år. Frågor om markspekulation, bostadsbrist och ökande energiförbrukning är högaktuella också i vår tid, även om omständigheterna kan ha förändrats.

– Jag hade trott att det skulle vara mer som skilde sig åt men många frågor återkommer i dag, säger Ola Kuremyr.