Den socialdemokratiska arbetslinjen, finns den?
Socialdemokraterna behöver syna regeringens arbetslinje tydligare, kanske till och med överta ägandeskapet av uttrycket, om partiet ska vinna ägandeskapet av ekonomin och jobben som politiska frågor.
År 2025 har infunnit sig och så har även det nionde jobbskatteavdraget. Ovanpå det finns sedan årsskiftet avtrappningen av jobbskatteavdraget för de högsta löneinkomsterna ej längre kvar. Detta nionde jobbskatteavdrag ihop med den sänkta skatten för de allra mest förmögna gläder regeringen, medan Socialdemokraterna beklagar detsamma. Att beklaga är den rimliga ståndpunkten, åtminstone om målet är att öka den ekonomiska tillväxten.
Regeringen har påstått att målet med dessa skattesänkningar är ökad tillväxt, men statens egen expertmyndighet Konjunkturinstitutet (KI) har konstaterat att skattesänkningar inte kommer att bidra till ökad ekonomisk tillväxt. KI har i stället slagit fast att det klart bästa sättet för att öka den ekonomiska tillväxten är att öka offentlig konsumtion inom exempelvis välfärden och offentliga investeringar inom exempelvis infrastruktur.
Om regeringen har som avsikt att fler ska arbeta borde den följa KIs råd om att satsa på infrastruktur och välfärd i stället för att sänka skatten. Dessvärre tycks regeringen sakna insikt kring vad som skapar nya arbetstillfällen.
Om regeringen har som avsikt att fler ska arbeta borde den följa KIs råd om att satsa på infrastruktur och välfärd i stället för att sänka skatten. Dessvärre tycks regeringen sakna insikt kring vad som skapar nya arbetstillfällen. Med andra ord; regeringen saknar en arbetslinje.
Statsminister Ulf Kristersson har tidigare dessutom lovat att ingen ska sägas upp i svensk sjukvård. Trots detta har det senaste året över 4 500 anställda inom vården och omsorgen varslats om uppsägning. Det är resultatet av att regeringen nu har genomfört ännu ett jobbskatteavdrag framför att fördela tillräckliga resurser till välfärden. Är ett nionde jobbskatteavdrag och sänkt skatt för de allra mest förmögna verkligen värt att tillväxten hämmas, att anställda inom vården förlorar sina arbeten och att investeringar i järnvägar och bostäder uteblir?
Åtta av tio svenskar väljer satsningar på välfärd framför skattesänkningar enligt en opinionsundersökning från september gjord av Novus på uppdrag av TCO. Det är alltså tydligt att väljarna anser att regeringen prioriterar fel i budgeten för 2025 där den överlägset största satsningen är sänkt skatt. Även bland regeringens egna väljare finns uppfattningen att satsningar på välfärden är viktigare. När väljarna dessutom rangordnar vilken politisk fråga som är den viktigaste så är det sjukvården som rangordnas högst.
Öppet mål för Socialdemokraterna? Kanske ändå inte. Socialdemokraterna fördelar visserligen mer resurser till välfärden och sänker inte skatten för de allra mest förmögna. Det sista trycker partiet mycket på, oftast med slutklämmen att Sverige eller svenska folket förtjänar bättre. Frågan är om det budskapet räcker till för att övertyga väljarna? Uppfattningen hos väljarna tycks trots allt vara att skattesänkningar fungerar för att stimulera ekonomin och att regeringen har en tydlig arbetslinje till skillnad från Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna behöver därför tydligare syna regeringens arbetslinje, kanske till och med överta ägandeskapet av uttrycket, om partiet ska vinna ägandeskapet av ekonomin och jobben som politiska frågor. När väljarna tänker på vad som utgör en arbetslinje ska de inte tänka på sänkta skatter som vägen framåt för att uppnå tillväxt och välstånd, utan att vad som behövs för att stimulera ekonomin och skapa nya arbetstillfällen är satsningar på infrastruktur och välfärd. För det är den riktiga arbetslinjen, den socialdemokratiska.
Alexander Soto Runevall
styrelseledamot Socialdemokraterna i Växjö