Kristerssons goda exempel på vinstdriven välfärd
2017 kallar Ulf Kristersson (M) till pressträff på ett privat äldreboende för att försvara vinsterna i välfärden. Bolaget framställs som ett bra exempel på hur vinstintresset utvecklar svensk välfärd.
Under pandemin ska 13 av 54 boende dö på det här äldreboendet med persisktalande äldre och Ivo inleda en särskild granskning. Men på pressträffen Luciadagen 2017 är stämningen på topp. De borgerliga partiledarna delar fikabilder på Instagram.
Att pressträffen hålls på Kavat Vårds äldreboende Persikan i Akalla är ingen tillfällighet. Dåvarande vd:n sitter i Vårdföretagarnas styrelse och deltar i Svenskt Näringslivs kampanj mot ett vinsttak.
Vinsterna återinvesteras i nya boenden, förklarar hon. Verksamheten utvecklas, här med persisktalande personal.
– Om man gör bra saker, lever upp till de krav som ställs och levererar goda resultat, då är det helt legitimt, säger Ulf Kristersson (M) på pressträffen.
– Man ska i praktiken förbjuda fristående verksamhet i skola och omsorg som Persikan här. Det är ägnat att förstöra valfriheten.
Men återinvesteras verkligen alla vinsterna i välfärden?
Nej, visar AiPs granskning.
När Kavat Vård AB startades 2006 av Catharina Tavakolinia var det med konceptet ”det lilla, nära och personliga alternativet till de stora etablerade vårdbolagen”. Hon har prisats som årets välfärdsföretagare, ett exempel på en enskild välfärdsarbetare som startat eget och bidragit till mångfald.
Med samma argument drevs friskolereformen igenom. Mindre enheter som drevs av en vilja att utveckla pedagogiken, mångfald snarare än vinstintresse och storkoncerner.
Men Kavat Vårds huvudägare, när Kristersson bjuder in till pressträff i Akalla, är i själva verket välfärdsmultientreprenören Lars Brune. Så sent som sju månader före pressträffen gjorde Lars Brunes Orusthälsan AB, Kavat Vårds ägarbolag, en vinstutdelning på 11 miljoner.
Lars Brune är även huvudägare i Sveriges snabbast växande skol- och förskolekoncern med det symboliska namnet Atvexa. Den andra ägaren är Peter Weiderman.
Weiderman tjänade 212 miljoner kronor på försäljningen av äldreomsorgsbolaget Carema till ett riskkapitalbolag 2010, varav hälften fördes över till hans bolag i Cypern.
Atvexa är ett skolkoncern som vuxit kraftigt genom uppköp de senaste åren och nu består av 162 förskolor och 40 skolor med totalt 16 800 barn och elever. Atvexas affärsmodell är att köpa upp skolor, föra vidare vinstmedel upp till ägarbolag som investeras i nya bolag som ger nya vinster.
”I Atvexagruppen arbetar vi med utdelningar och koncernbidrag från dotterbolagen och samlar på så sätt dotterbolagens vinster i moderbolaget”, skrev Atvexa AB i årsredovisningen 2019. Atvexa AB redovisar i dag dryga 100 miljoner kronor i koncernbidrag från dotterbolagen årligen. Pengarna kommer från skolpengens garanterade intäkter, förklarar Atvexa i årsredovisningen.
”Den svenska barn- och skolpengen följer en likvärdighetsprincip vilket innebär att fristående verksamheter (som Atvexas bolag) får samma förutsättningar som den kommunala verksamheten.”
13 december 2017, samma dag som Kristersson och Busch luciafikar på Kavat Vård i Kista, tjänar Lars Brune enligt Di 6,8 miljoner kronor på börsnoteringen av skolkoncernen.
Börsvärdet är en halv miljard. Efter bara ett par år har Atvexas börsvärde fördubblats.
En av dem som senare vill vara med och tjäna pengar på aktier i bolaget visar sig vara Liberalernas partiledare Johan Pehrson. När Liberalerna i april 2022 presenterar en ny mer vinstkritisk skolpolitik, får Pehrson frågan om han själv äger aktier i någon skolkoncern.
– Ja, Atvexa har jag personligen på ISK-konto. En mycket, mycket dålig investering på hundra aktier, svarar Pehrson (L) i Di.
Pehrson (L) säger samtidigt att mångfalden hotas av att koncerner köper upp enskilda friskolor.
– Jag ser också hur många fina skolor med olika inriktningar har hamnat i koncerner. Det var inte därför vi ville ha mångfalden i Örebro, Gävle eller var det nu är.
Ändå investerar Pehrson pengar i just Atvexas aktie.
Dåvarande skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) kritiserar L-ledarens dubbla budskap.
– Att vara emot koncerner när man själv är delaktig i en koncern och som jag tror också är den mest expansiva. Var är ryggraden? säger Axelsson Kihlblom till AiP.
Pehrson svarar AiP via X, men undviker frågan om de dubbla budskapen.
– Stämmer inte. Det är inte längre ett börsbolag.
2022 köper Brune och Weiderman nämligen ut Atvexa från börsen igen. De senaste året har skolaktierna generellt gått sämre. Anledningen är att Socialdemokraterna går till val på ett vinstuttagsförbud.
”Vi bedömer att risken för att det kommer att fattas politiska beslut med stor inverkan på Atvexa har ökat, med svårbedömda konsekvenser”, förklarar styrelseordförande Sara Karlin, i ett pressmeddelande.
– Om man gör bra saker, lever upp till de krav som ställs och levererar goda resultat, då är det helt legitimt, sa Ulf Kristersson (M) om vinsterna på pressträffen 2017.
Men om resultatet är sämsta möjliga då?
Under pandemin är smittspridningen på Persikan i Akalla omfattande. Ett dussintal boende avlider. Boendet var ett dem som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, gjorde en särskild granskning av under pandemin.
Enligt Ivo dog äldre ensamma på sina rum och fick inte rätt vård. ”Otillräcklig bemanning” gör att personalen inte kan följa de boendes sjukdomstillstånd och det saknades personal till extravak vid vård i livets slutskede ”Persikan, otillräcklig bemanning bland omvårdnadspersonal på grund av hög sjukfrånvaro. Extravak vid vård i livets slutskede har inte kunnat tillgodoses. ”
I juni 2020 rapporterar flera medier om de många dödsfallen på äldreboendet Persikan. I juli tar Lars Brune ut fem miljoner i utdelning ur Kavat Vårds ägarbolag Orusthälsan.
Året därpå, 2021, bestämmer sig Kavat Vård för att hylla sina anställda på ett tiotal äldreboenden med en lönebonus.
”Du är vår corona-hjälte” står det på de guldkuvert som delas ut.
Glädjen blir dock kortvarig. Ett par månader senare kommer beskedet om uppsägningar och förkortade anställningstider, så kallad hyvling. Eller ”bemanningsoptimering” som Kavat Vård kallar det.
De 7 000 kronorna i engångsbonus byts därmed i vissa fall mot 5 000 i lönesänkning, varje månad. Budskapet är nu att bolaget hade för mycket personal, inte för få som personalen vittnar om, enligt facket. Och som gjorde att Ivo gjorde en extra granskning av Persikan.
Kavat Vård skyller på tomma platser efter pandemin. Bolaget ville hyvla 95 tjänster och säga upp ett 20-tal, enligt Kommunalarbetaren. Facket lyckas dock förhandla ned antalet till cirka 30 på tre boenden inklusive Persikan.
Detta samtidigt som Kavat Vård är ett av de företag som fått statliga och kommunala pengar för att klara pandemin.
– Jag skulle vilja ge alla medarbetare 100 procent i sysselsättningsgrad, men jag tror att vi då framöver skulle behöva sätta riktlinjer för vilken bemanning äldreomsorgen ska ha, säger Kavat Vårds vice vd Annika von Axelson till Kommunalarbetaren.
”De 7 000 kronorna i guldkuvertet motsvarade alltså grovt räknat den ekonomiska förlustenför den första månaden med 25 procent lägre sysselsättningsgrad. Cynismen i det hela är total. Parallellt med lägre lön får medarbetarna också färre kollegor… I realiteten får man alltså mer arbete än tidigare, eftersom man ska vara färre som ska utföra det”, skriver Elisabeth Antfolk, Kommunals sektionsordförande för privat vård och omsorg, i Kommunalarbetaren.
Ulf Kristersson gav alltså ett bra exempel på vinstdriven välfärd.
I själva verket visade han hur det lett till stora koncerner med systematiska uppköp och miljonöverföringar, skolor med 14 400 barn på börsen, stora vinstuttag trots allvarliga kvalitetsproblem och en omfattande hyvling av personalens tjänster.
