SD svänger om bankskatt
Både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna föreslog en bankskatt i Almedalen 2014. I förra veckan la Socialdemokraterna fram ett förslag på riksdagens bord. Då röstade SD nej.
Bankerna gör nu mångmiljardvinster på de ökade räntemarginalerna, samtidigt som människor har svårt att klara ekonomin. Socialdemokraterna föreslog i sin skuggbudget att övervinsterna återförs till hushållen via en tillfällig bankskatt.
Förra veckan fick riksdagens finansutskott ta ställning till att snabbutreda bankskatten för att kunna stötta hushållen under våren via en extra ändringsbudget.
Men regeringspartierna och SD röstade nej.
– Jag ser inte hur man kan göra det på ett sätt där inte hundra procent kommer övervältras på kunderna, det vill säga bolånetagarna, säger Oscar Sjöstedt (SD) till TT.
– Sverigedemokraterna har valt att ställa sig på bankernas sida i stället för på svenska folkets, säger Mikael Damberg (S).
Det är ytterligare ett tecken på SD:s högersväng i den ekonomiska politiken. Faktum är att SD, innan partiet inledde samarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, ville ha en bankskatt. Jimmie Åkesson (SD) föreslog i Almedalen 2014 en bankskatt för att finansiera slopad pensionärsskatt.
– För dem som lever med små marginaler kan politiken verkligen göra skillnad, sa Åkesson.
Även Magdalena Andersson lovade i Almedalen 2014 en bankskatt på fyra miljarder.
– I Sverige ser vi att bankerna har väldigt höga vinster. Det finns ett stort utrymme innan detta skulle drabba kunderna, sa Andersson.
2023 är en ny tillfällig bankskatt, för att stötta särskilt ekonomiskt utsatta hushåll, alltså aktuell igen. Men då röstar SD nej.
– De pengarna hade kunnat användas för att stötta svenska hushåll genom kostnadskrisen, till exempel med ett extra barnbidrag, en tankrabatt till hushåll på landsbygden eller höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar. Nu blev det inte så, säger Mikael Damberg (S).
Bakgrund bankskatten
S-MP-regeringen föreslog 2016 en särskild bankskatt, som S gått till val på 2014. Det fick svenska bankledningar att gå i taket, trots att storbankerna gjorde 92 miljarder kronor i vinst.
Nordea hotade med flytt av huvudkontoret.
Det ursprungliga förslaget genomfördes inte då det ansågs få negativa konsekvenser för livbolagen. Men bankerna fick initialt betala mer till den så kallade resolutionsreserven, en buffert för eventuella bankkriser.
I valet 2018 återkom S med en ny konstruktion av bankskatten. 2019 kom partierna bakom januariöverenskommelsen S, MP, C och L överens om att ökade försvarsutgifter 2022 skulle delfinansieras med en ny bankskatt. En ”riskskatt för kreditinstitut”, som ger fem miljarder till statskassan, röstades igenom i riksdagen december 2021.
Den nya Tidö-regeringen har valt att behålla den efter valet. Bankföreningen har överklagat bankskatten till EU-domstolen.
