Regeringens och SDs största budgetmissar

Regeringen och Tidösamarbetet med Sverigedemokraterna har fått en tuff start, där kriserna har avlöst varandra: på energikris har följt inflations- och räntekris, kommunkris, korankris och säkerhetskris.

Sitt still i båten och regera, så vänder det, är regeringens strategi. Det fungerade för alliansregeringen 2010, efter att ha ridit ut finanskrisen.

”Keep calm and join Nato”, som det står på utrikesminister Tobias Billströms (M) mobiltelefonskal.

– Ingen annan fråga är så viktig för Sveriges nationella säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Nu är det uteblivna Natointrädet i stället en symbol för regeringens sjabbel.

Budgeten för 2024, som presenteras i sin helhet nästa vecka, är tänkt att börja putsa på bilden av svek och misslyckanden. Men det är lättare sagt än gjort. Flera löften, som utbyggd kärnkraft, ligger långt fram i tiden, eller är svårpåverkade, som att stoppa dödsskjutningar, och dyra, som bensinpriset.

Trots en ytterligare satsning om 6,5 miljarder på sänkt drivmedelsskatt så riskerar dieseln ändå bli dyrare vid pump.

En koalition av fyra partier, med sinsemellan motstridiga hjärtefrågor, riskerar att bli ineffektiv och otydlig.

Tidöpartierna ska kombinera klimatmål med löften om sänkt reduktionsplikt. Liberalerna som vill återupprätta sin trovärdighet som skolparti tvingas samtidigt införa angiverilagen. Moderaterna vill sänka skatten, men begränsas både av inflationen och av Sverigedemokraterna.

Dessa problem, som blottlades i den första budgeten, fortsätter nu i den andra. De inbyggda konflikterna riskerar dessutom att komma upp till ytan ännu tydligare när alla de utredningar som tillsattes i Tidöavtalet är klara och ska hanteras.

Den nya samarbetsformen, med det största partiet utanför regeringen, är fortsatt ett problem. Det visar Ulf Kristerssons svårighet att tysta Richard Jomshofs (SD) islamkritik och uppmaningar till fler koranbränningar – oenighet i den viktigaste frågan. Men den gör sig även gällande i budgeten.

Under Alliansen var Moderaterna det stora partiet som kunde visa ledarskap och krishanteringsförmåga samt öka sitt stöd och statsministerns trovärdighet. Nu är det SD som har sista ordet.

I stället för att som Reinfeldt och Borg utnyttja krisen till sin fördel har Kristersson och Svantesson skapat en kritikvåg internt genom hanteringen av brytpunkten för statlig skatt.

Ebba Busch (KD) tvingades på presskonferensen om bensinskatten erkänna att politiker, som Busch själv i valrörelsen, inte kan garantera vad priset vid pump blir.

Flera av regeringens kommunicerade så kallade satsningar i budgeten är i själva verket nedskärningar. Hårdast kritik har de urholkade statsbidragen till kommuner och regioner fått. Anslagen täcker inte kommunsektorns ökade kostnader. Men det finns fler exempel.

Regeringen satsar 110 miljoner till CSN 2023–2025 för att hantera kön till omställningsstudiestödet. Detta efter att ha minskat anslaget med 120 miljoner i förra budgeten.

2024 satsas 80 miljoner extra på det brottsförebyggande arbetet mot gängkriminalitet. Men det är en besparing jämfört med den förra regeringens satsning på 250 miljoner per år 2021–2023.

Budgetmissarna

1) Bensin- och dieselpriset

Bensinskatten ska sänkas med 1,64 kronor per liter, och 43 öre på dieseln, men i praktiken blir det bara 60 öre på bensinen.

Jämfört med i år kommer dieselskatten att öka något.

Inte ens med kreativ bokföring kommer regeringen och SD i närheten av de gigantiska vallöftena och sänkningar mellan fem och tio kronor.

2) Skattepolitiken

Ett nytt jobbskatteavdrag finansieras genom att på socialdemokratiskt maner avstå från att räkna upp brytpunkten för statlig skatt.

Därmed lyckades Moderaterna att både höja skatten i viktiga moderata väljargrupper och få kritik för att bedriva S-politik samt signalera att den tidigare krispolitiken varit orättvis.

3) Klimatpolitiken

Enligt sajten klimatgranskaren har regeringen på ett år lagt fram politik som ökar utsläppen med 4,7 miljoner ton.

Ebba Busch (SD) hävdade felaktigt att regeringen inte räknat på effekterna av sänkt bensinskatt, när det i själva verket beräknats motsvara 350 000 ton CO2.

4) Brottsförebyggande insatser Trots löften om att ”få ordning på Sverige” och ”en rivstart mot gängen ”bekämpa skjutningar och sprängningar har dessa eskalerat.

Samtidigt har inte kommunerna, som ansvarar för mycket av de förebyggande insatserna, kompenserats för sina ökade kostnader. Och medlen till de förebyggande insatserna skurits ned.

5) Välfärden

Kommuner och inte minst regioner larmar om underskott i mångmiljardklassen. Samtidigt fortsätter regeringen och SD att prioritera bensin- och dieselpriset och skattesänkningar.

Att höja rutavdraget i stället för att satsa på äldreomsorgen är en svårsåld ekvation.

Partiledarnas problemfrågor

Ulf Kristersson (M) – Nato

– Det är den viktigaste frågan, sa Ulf Kristersson (M).

Men trots handslag med Turkiets President Erdogan väntar Sverige fortfarande på sitt inträde i försvarsalliansen. I stället har Sverige tvingats höja terrorhotnivån.

Ebba Busch (KD) – klimatet

Den kritiserade hanteringen av elprisstödet, följdes upp av dubbla budskap om kärnkraftsutbyggnaden från Busch och klimatminister Pourmokhtari (L).

Kritiken späs nu på av felaktiga uttalanden om klimateffekterna.

Johan Pehrson (L) – skolan

Johan Pehrsons rekordsatsningar på skolan visade sig vara nedskärningar och vinststoppet i skolan vara fortsatt vinstgaranti för skolkoncerner.

Motståndet mot angiverilagen är massivt från Sveriges Lärare.

Jimmie Åkesson (SD) – bensinen

Lovade tio kronor billigare diesel. I stället kan dieseln bli dyrare.

Koranbränningarna av SD-medlemmen Salwan Momika och uppmaningarna från Richard Jomshof (SD) att bränna fler skadar trovärdigheten för både SD och Tidösamarbetet.