Daniel Färm: Kristerssons inställsamhet bäddar för fortsatt Nato-nej och höjd hotnivå
Högerregeringens förhandlingstaktik har bäddat för att det kanske inte blir något turkiskt ja till svenskt Natomedlemskap ens i oktober, skriver Daniel Färm.
I Sveriges allvarliga säkerhetspolitiska läge har regeringen Kristerssons felbedömningar och misslyckade förhandlingstaktik bidragit till att göra Sverige till legitim hackkyckling och därmed indirekt till prioriterat terrormål – utan att säkra ett svenskt Natomedlemskap.
Mycket talar för att det turkiska parlamentet inte kommer att godkänna den svenska Natoansökan ens i oktober:
svårt för Erdogan att säga ja till den svenska Natoansökan utan att tappa ansiktet inför övriga islamistiska regimer
• De aggressiva utfallen mot Sverige i samband med koranbränningarna gör det svårt för Erdogan att säga ja till den svenska Natoansökan utan att tappa ansiktet inför övriga islamistiska regimer.
• Erdogan anser sig inte ha lovat att Turkiet ska godkänna den svenska ansökan, och viftade bort Vilniusöverenskommelsen som ”ett utkast med några punkter” utan tidplan.
• Flera krafter i Erdogans eget regeringsunderlag vill inte godkänna den svenska Natoansökan.
Pinsamheten var monumental när det stod klart att det fortfarande efter självberömmet i Vilnius är osäkert om det blir något turkiskt godkännande av Sverige som Natomedlem. Om så ändå sker i oktober, så lär det bero mer på en F16-affär med USA än på regeringen Kristerssons förhandlingsskicklighet.
flera misstag under förhandlingarna
Sverige har nämligen begått flera misstag under förhandlingarna.
1. Att betona att Sverige saknar alternativ till att få sin Natoansökan godkänd har gett Turkiet ett totalt övertag i förhandlingarna.
2. Den svenska regeringen har agerat naivt och levererat duktigt på det överenskomna. Men i stället har ständigt nya krav tillkommit. Billström har underskattat Erdogans vilja att utnyttja Sverige
• som liberal och ”antimuslimsk” hackkyckling i sin återvalskampanj och i hans strävan att återupprätta Turkiet som ledare i den muslimska världen.
• som avskräckande exempel för andra västländer, för att tysta kritik mot Turkiet och stoppa stöd till de kurdiska grupperna.
• för att tvinga fram köp av F16-plan från USA.
högerregeringens plågsamma inställsamhet till Turkiet har varit kontraproduktiv.
3. Den svenska högerregeringens plågsamma inställsamhet till Turkiet har varit kontraproduktiv. Att visa överdriven förståelse för turkiska regimens perspektiv, ensidigt anpassa sig till turkiska krav och gå längre än Madridöverenskommelsen utan att säkra faktiska motprestationer är förnedrande för Sverige – och imponerar inte på auktoritära ledare som Erdogan.
I utbyte mot att beteckna Turkiet som en demokrati, nästintill terrorstämpla USA-allierade kurdiska YPG och PYD (som stod i frontlinjen mot IS) och lova att aktivt stötta Turkiets strävan att bli EU-medlem har Kristersson fått i princip ingenting bindande.
Att den svenska regeringen har tigit still inför Erdogans hån och djupt missvisande påhopp har gjort det legitimt att köra med Sverige – men har inte bidragit till att säkra ett Natomedlemskap.
Ansvaret för terrorhoten ligger på terroristerna, och ansvaret för att Sveriges Natomedlemskap blockeras ligger på Erdogan. Men Kristerssons förhandlingstaktik har ändå bidragit till att bädda för dessa – och ökat Sveriges sårbarhet.
Daniel Färm är politisk redaktör
