S dubblar pengarna till välfärden
Socialdemokraterna dubblar i sin skuggbudget tillskottet av generella statsbidrag till kommunerna, tolv istället för regeringens sex miljarder.
– Vi prioriterar välfärden före höginkomsttagarna, säger Magdalena Andersson (S) i kontrast till regeringens skattesänkning.
Regeringen och Sverigedemokraterna gav sex nya miljarder till kommuner och regioner i sin budget. Socialdemokraterna satsar tolv miljarder i nya generella permanenta statsbidrag. Det motsvarar 12 000 lärare i hela landet.
Dessutom ökar S det så kallade likvärdighetsbidraget med en miljard för 2023, utöver de sex miljarder i riktade statsbidrag som redan finns i budgeten. Likvärdighetsbidraget delas ut efter antal elever och socioekonomisk bakgrund. Den extra miljarden motsvarar 2 000 elevassistenter.
– När kostnaderna ökar för hushållen så gör de det även för sjukhusen, skolorna, förskolorna och äldreomsorgen. De tillskott som regeringen kommit med i budgeten är långt ifrån tillräckliga, säger Magdalena Andersson.
– Kommunpolitiker runt om i landet står inför väldigt svåra beslut: ska vi säga upp förskollärare, elevassistenter och undersköterskor? Eller ska man höja kommunalskatten när hushållen redan kämpar med att få ekonomin att gå ihop?
Läs mer: Äldreomsorg hamnar i kläm när välfärd bantas
Att säga upp medarbetare kortsiktigt och därmed förlora kompetens, när hela välfärdssektorn skriker efter personal långsiktigt vore förödande, enligt S, inte minst med de vårdköer som behöver betas av. S även är kritiskt till att äldreomsorgslyftet läggs ned.
– Det är … modigt gjort, säger den ekonomiskpolitiske talespersonen Mikael Damberg syrligt.
– Eller korkat, tillägger Magdalena Andersson.
Ytterligare välfärdssatsningar, förstärkningar till hushållen och finansieringen återkommer S till när hela skuggbudgeten presenteras. Men det är ingen vild gissning att höjningen av brytpunkten för statlig skatt blir mindre. Andersson och Damberg är mycket kritiska till att regeringen och SD går vidare med den i detta krisläge.
Indexuppräkningen av gränsen för statlig skatt ”kostar” tio miljarder i lägre skatteintäkter. Det ska jämföras med att den största satsningen i SD-M-KD-L-budgeten var bensinskattesänkningen på 6,7 miljarder.
– Det är en av regeringens största reformer, säger Magdalena Andersson.
– Det är en märklig sak att i det här läget prioritera sänkt skatt för de välbeställda, 10 000 kronor, när regeringen säger att alla andra ska hålla tillbaka, säger Mikael Damberg.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) talade i budgetdebatten om att ”ensamstående mammor oroar sig för om man kan handla julklappar till barnen”.
I veckans frågestund i riksdagen markerade Svantesson att även S-regeringar automatiskt indexerar upp brytpunkten. Men Magdalena Andersson poängterar att S har avstått ifrån det vid tidigare tillfällen.
Faktum är att även M och KD justerat indexeringen av skatter de inte gillar. När M-KD-budgeten gick igenom med stöd av SD 2018 hade den extra upptaxeringen av bensinskatten skrivits ned.
Mikael Damberg menar dessutom att högerregeringen och SD hanterar den kommande lågkonjunkturen fel.
– Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson riskerar att upprepa den tidigare borgerliga regeringens misstag. I finanskrisen såg vi hur alliansregeringen inte kompenserade kommunerna för det skattebortfall som inträffade. Man fick bara en tredjedel av de skatteintäkter man förlorade. Det ledde till stora uppsägningar av lärare, undersköterskor och vårdbiträden.
– Men det går att välja annorlunda. Under pandemin visade Magdalena Andersson som finansminister att man kunde överkompensera kommunerna i ett krisläge, säger Damberg.