Daniel Färm: Ebba Busch är olämplig som vice statsminister
KD-ledaren Ebba Busch jämför i en debattartikel i Expressen Sverige under den socialdemokratiska regeringen med den kommunistiska diktaturen Venezuela. Det är ett av världens fattigaste länder, med sex miljoner människor på flykt och en politisk situation som är på gränsen till inbördeskrig, samtidigt som befolkningen svälter. Att Busch gör en sådan jämförelse är osmakligt. I Venezuela dör människor bokstavligen av svält, våld och flyktens umbäranden. Förtrycket mot oliktänkande är mycket allvarligt. Det är ett land i fullständig samhällskollaps.
Att Busch medvetet jämför Sverige med Venezuela är farligt.
Missförstå mig rätt – samhällskritik är bra och viktigt. Det finns många problem i det svenska samhället som behöver hanteras. Men att jämföra med ett av världens mest utsatta länder riskerar att spä på villfarelsen att Sverige faktiskt befinner sig mitt uppe i en samhällskollaps För det gör vi inte, även om det finns mycket allvarliga problem också i Sverige – ofta orsakade av högerpolitik och -partier.
Tyvärr är detta bara det senaste exemplet på den ”fräcka” retorik som Kristdemokraternas ledning har hämtat från Trump. Det är en typ av politisk retorik som mer hör hemma bland mobbare på skolgården. Den hör inte hemma i den svenska politiska valdebatten.
Kristdemokraterna brukade vara ett hyfsat anständigt parti, som ansträngde sig för att hålla sig över ”käbblet”. Alf Svensson hade bara försonande ord att säga när Gudrun Schyman hamnade i en skandal. Och många har vittnat om att Göran Hägglund var en av Sveriges mest sympatiska partiledare.
Det vore mycket olyckligt om den partiledare som – i hård konkurrens med SDs Jimmie Åkesson – ägnar sig mest åt hånfulla, polariserande och aggressiva påhopp på politiska motståndare skulle bli ett av landets främsta företrädare.
Men i dag har Kristdemokraterna tyvärr en partiledare som har ”tagit ut svängarna” så mycket att hon – som enda partiledare i modern tid – har blivit dömd för förtal. Man kunde kanske tro att något sådant skulle ha en dämpande effekt på Busch. Men icke.
Nu siktar Busch på att bli minister i en högerregering. Kanske till och med vice statsminister. Det vore mycket olyckligt om den partiledare som – i hård konkurrens med SDs Jimmie Åkesson – ägnar sig mest åt hånfulla, polariserande och aggressiva påhopp på politiska motståndare skulle bli ett av landets främsta företrädare. Några exempel, som borde göra att vanligt funtade väljare insåg att Busch knappast vore en värdig företrädare för en regering.
Ebba Busch är inte lämplig att inneha vice statsministerposten. Det vore magstarkt att ha en vice statsminister som har hetsat och hånat vilt under flera års tid:
- Ville i april 2022 se en massaker. ”Varför sköts det inte skarpt? Varför har vi inte hundra skadade upprorsmakare?” KD-ledaren ville att polisen skulle skjuta skarpt in i en folkmassa med civila, och önskade att många skulle skadas. Polisen reagerade starkt på uttalandet, och påpekade korrekt att svensk polis knappast skjuter skarpt rakt in i en folkmassa, eftersom det skulle riskera att leda till en massaker, och att även helt oskyldiga träffades.
- Anklagade år 2021 myndigheter, regeringen och regioner för att medvetet ha dödat människor under pandemin. Regeringen skulle, enligt Busch, ”med berått mod” tillåtit en så stor smittspridning i samhället att tusentals människor nu fick sörja sina döda. Orden föll mitt under den svåraste kris som Sverige har upplevt under modern tid, då alla i samhället gjorde sitt yttersta för att hantera en situation som man inte hade någon som helst erfarenhet av. I det läget valde Ebba Busch att på ett osmakligt sätt så split, med djupt kränkande påhopp på den S-ledda regeringen.
- Hävdade 2018 – felaktigt – att cancerpatienter dog på grund av socialdemokratisk politik. ”Cancerpatienter dör av köerna. Därför behöver vården en ny regering.” Problemet är dels att det är osmakligt att återigen anklaga politiska motståndare för att ha gjort så att människor dör. Det finns ingen politiker i Sverige som vill döda människor. Dels hade Busch fel: det fall som hon byggde sitt påhopp på var en patient som dog i Stockholms län, där KD själva är med och styr, tillsammans med övriga borgerliga partier. Orsaken var personalbrist och uppsägningar.
Ebba Busch har som partiledare för KD ägnat stor kraft åt att polarisera och förpesta den offentliga debatten i Sverige. Hon kan nu få ansvar för att förstöra vården i hela landet med fler privatiseringar och utförsäljningar, ett gigantiskt byråkratiskt experiment (att förstatliga sjukvården) och minskade resurser till att anställa fler sjuksköterskor, läkare och undersköterskor med flera.
Det, så gott som något, är ett argument för att kämpa in i det sista för att övertyga osäkra och mobilisera soffliggare att lägga sin röst på partier som vare sig vill se KD eller SD i regeringen.
Daniel Färm är politisk redaktör för Aktuellt i Politiken.