S vill stärka folkförsvaret
Socialdemokraterna går till val på att stärka Sveriges försvarsförmåga, både det militära och det civila försvaret. Senast 2028 ska försvarsanslagen upp till två procent av BNP. De allra rikaste ska genom en så kallad beredskapsskatt vara med och betala.
Antalet värnpliktiga ska på sikt öka till minst 10 000 och den samlade krigsorganisationen ska öka från 60 000 till minst 100 000 personer till och med 2030.
– Med några få rösters marginal förklarade den förra borgerliga regeringen värnplikten vilande. Det gynnade varken personalförsörjningen eller den folkliga förankringen av försvarsmakten. Något av det första den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde i försvarspolitiken var att börja återaktivera värnplikten, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
För att klara tvåprocentsmålet i tid behöver försvarsanslaget växa med cirka 20 miljarder kronor under nästa mandatperiod. Socialdemokraterna beräknar att finansieringen av de ökade anslagen kommer att kräva ytterligare åtgärder om inte andra viktiga offentliga åtgärder som vård, skola och omsorg ska trängas undan. Därför vill man införa en så kallad beredskapsskatt för de allra rikaste.
Arbetet med att stärka det civila försvaret har pågått en längre tid men har trappats upp efter den ryska invasionen av Ukraina. Regeringen har beslutat om en stor och landsövergripande struktur för att kraftigt stärka den gemensamma beredskapen. Detta för att stå bättre rustade och för att höja samhällsberedskapen för fredstida kriser eller i värsta fall krig. Viktiga samhällsaktörer måste planera för olika typer av situationer, utbilda sin personal, rekrytera fler medarbetare och samarbeta mer.
– Totalförsvaret ska utformas för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Vi måste kunna försvara oss militärt, men också mot hybridattacker och cyberangrepp. Då krävs det att vi fortsätter att bygga en trovärdig militär förmåga och att det civila försvaret förbättras, säger finansminister Mikael Damberg (S).
Mer om S vallöften för försvaret:
- Antalet officerare och civilanställda ska öka. De frivilliga försvarsorganisationernas roll ska stärkas och vara en viktig del av försvaret.
- Försvarsmaktens logistikorganisation ska förstärkas.
- Luftvärnsförmågan stärks, bland annat genom Patriotsystemet och nytt robotluftvärn på Visbykorvetterna.
- Antalet ubåtar ökar från fyra till fem. Ytterligare förstärkningar av undervattensförmågan är aktuella.
- Långräckviddig bekämpningsförmåga anskaffas.
- Cyberförsvarsförmågan ska förstärkas.
- Stärkt svensk försvarsindustri, inte minst inom stridsflyg och undervattensförmåga.
- Försvarsmakten ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl män som kvinnor och fortsatt vara proaktiva i samhällets miljö- och klimatarbete.
- Arbetet mot cyberhot ska intensifieras och samverkan inom ramen för cybersäkerhetscentret ska utvecklas under mandatperioden.
- Arbetet för att stärka allmänheten mot desinformation och propaganda ska stärkas.
- Befolkningsskyddsrummen ska rustas upp.
- Ökade resurser för att bygga beredskapslager för sjukvården.
- Ökad beredskap i transportsektorn.