Aida Hadižalic: Moderaterna har lärt sig priset på allt men värdet av ingenting
Det är bara några veckor kvar till valet 2010 när ett blogginlägg med titeln ”Sveket” publiceras av Emelie Holmquist. Hon skriver om sin svårt kroniskt sjuka mamma, Annica. Hon har med dåvarande högerregeringens politik nekats sjukersättning från Försäkringskassan. Trots att läkarna vittnat om att hon inte kan arbeta tvingas hennes mor till socialkontoret i Stockholm där hon ska tvingas sälja sin lägenhet.
Annika Holmquist och hennes dotters kamp mot myndigheten blir en symbol för den moderatledda regeringens svek. Valrörelsen befinner sig i slutskedet. Spridningen blir enorm och internationell. Statsminister Fredrik Reinfeldt tvingas besvara frågor gällande fallet i SVTs slutdebatt. Alliansen vinner visserligen valet. Men högerpartierna förlorar sin majoritet.
I dag har det gått nästan åtta år sedan Emelie Holmqvist skrev brevet om sin mor. Än i dag tänker jag på det ibland. Om vikten av att våga berätta om när välfärden sviker. Det gäller inte minst i Stockholms sjukvård. Där har skräckhistorierna avlöst varandra.
I flera år har vårdpersonalen larmat. De har ställt upp med sina egna berättelser från golvet. De har anordnat sjukvårdsmarscher med tusentals deltagare. De har räddat våra liv. Men varje vecka kommer det nya skräckinjagande berättelser från Stockholmssvården.
I helgen berättade en undersköterska i Svenska Dagbladet om hur 100 år gamla multisjuka patienter får vänta i dagar på akutmottagningarna. Drivor av människor ligger på mottagningarna, säger han och fortsätter med att berätta att folk skulle svimma om de bara förstod.
Moderaterna och Irene Svenonius måste ju bestämt att det ska vara såhär, säger han och avslutar med att prata om sanningen. Undersköterskan Markus tycker att det är dags att den kommer fram nu.
Jag håller med honom.
I dag tänker jag att de avslutande raderna lika gärna hade kunnat handla om årets val i Region Stockholm. Om människans rätt till värdighet på en plats där Moderaterna har styrt sjukvården i över 16 år och lärt sig priset på allt men värdet av ingenting.
När Emelie Holmqvists brev för åtta år sedan avslutade med vad valet handlade om pratade hon om värdighet.
– Detta är Sverige 2010, under borgerligt styre. För mig är inte detta vilket val som helst. Det handlar inte om abstrakta plånboksfrågor eller ens rena ideologiska ståndpunkter egentligen. Det handlar om en människa och hennes rätt till värdighet.
I dag tänker jag att de avslutande raderna lika gärna hade kunnat handla om årets val i Region Stockholm. Om människans rätt till värdighet på en plats där Moderaterna har styrt sjukvården i över 16 år och lärt sig priset på allt men värdet av ingenting.
Det räcker nu. Det är dags för förändring.
Den 11 september går vi till val på att ta tillbaka den demokratiska kontrollen.
Aida Hadžialic (S) är regionråd i opposition i Region Stockholm
