Lawen Redar: Valet kommer att avgöra public services framtid
Den senaste mandatperioden präglas av en hårdnad ton mot public service. Debatten har handlat om SVT, SR och URs roll och syfte, finansiering och kulturuppdrag. Detta riksdagsår föreslår Moderaterna och Sverigedemokraterna att bolagens anslag ska minska, detta trots det ökade behovet av oberoende och saklig nyhetsförmedling efter två år av pandemi och nu ett urskillningslöst krig mitt i Europa. Även om förslagen framstår som tondöva i det nya säkerhetsläget ska de behandlas för vad de är – ett högerkonservativt vallöfte som i höst kan realiseras.
I skrivande stund befinner sig över 2 000 utrikeskorrespondenter i Ukraina. Trots att dessa har blivit särskilda måltavlor i kriget förses vi med information om förbrytelser och krigsbrott. Det gör ännu inte befolkningen i Ryssland. Den ryska dumans lag 4 mars 2022 om att den som ens nämner kriget riskerar fängelse upp till 15 år har dessutom gjort det ännu svårare att samtala öppet om vad som pågår. En avgörande vändpunkt är det som nu sker i Lettland, Estland och Litauen där rysktalande Putinlojala politiska företrädare vänder krigsherrarna i Moskva ryggen. Decennier av propaganda förändrar troligen inte uppfattningen hos den rysktalande befolkningen i dessa länder över en natt. Men att dessa också förses med icke-censurerad nyhetsförmedling om kriget i Ukraina gör att allt fler börjar ifrågasätta vad det är som egentligen pågår.
Vi kan konstatera att det aldrig, i modern tid, har varit viktigare med mediaaktörer i allmänhetens tjänst som är partipolitiskt och kommersiellt oberoende, som når ut till alla, har hög legitimitet hos allmänheten och som har starka resurser genom en stabil finansiering. Den tidigare parlamentariska public service-kommittén visste nog inte hur rätt de skulle få när de för två år sedan betecknade public service som ”en kollektiv nyttighet som gynnar alla medborgare – detta oavsett om utbudet konsumeras eller inte.”
Samtidigt som konsumtionen av public service kraftigt ökat, så är existensen av dess programverksamhet än viktigare. Numer ingår bolagen i totalförsvaret och har ett beredskapsuppdrag som innebär att de ska kunna fortsätta bedriva verksamhet i händelse av krig och svåra påfrestningar på samhället. Beredskapsarbetet är viktigt eftersom allmänheten ska ha tillgång till tillförlitlig information i händelse av kris, inte minst i ett läge där desinformation används i syfte att polarisera samhällen och skada medborgarnas tillit. Att ingå i totalförsvaret är dock kostsamt. Bolagen har till uppgift att garantera säkra sändningar, utskick av viktig information samt sitt innehåll fritt från påverkan.
Trots detta föreslår Moderaterna i sin mediepolitiska motion i riksdagen att man vill ha en ny budget- och beredningsprocess där man inför varje nytt sändningstillstånd ålägger programbolagen att redovisa reducerad anslagsnivå för verksamheten. Sverigedemokraternas mediepolitiska motion uttrycker att kostnaderna för public service ska minska.
Efter valet är det dags att fatta beslut om ett nytt sändningstillstånd och ny medelstilldelning för public service. Jag hoppas det kommer att ske med en fördjupad förståelse av hur viktig oberoende och saklig information är i en tid då krigsföring och destabilisering möjliggörs genom desinformation och propaganda.
Vi socialdemokrater slår vakt om ett oberoende public service med ett brett innehållsuppdrag. Vi vill varken bidra till att svensk media slås ut i den globala konkurrensen, inte heller
försvaga förutsättningarna för den opartiska nyhetsförmedlingen i en tid av ökad desinformation. Valresultatet kommer därför att avgöra public services framtid.
Lawen Redar är kulturpolitisk talesperson för Socialdemokraterna och riksdagsledamot
