Nytt handslag för folkbildningen

I mars 2020 lade det svenska föreningslivet om sin verksamhet. Möten, studiecirklar, seminarier, utåtriktade aktiviteter – allt sköts upp, ställdes in eller ställdes om. Smittspridningen skulle stoppas och människoliv räddas, och det var helt nödvändigt.

Men även om många framgångsrikt ställt om delar av verksamheten till digitalt, så har mycket av det svenska föreningslivet stått på paus under ett och ett halvt år. Det gör föreningslivet till en av de samhällssektorer som drabbats hårdast av pandemin. 

Många av oss har kunnat erfara hur viktiga de mänskliga mötena är för att skapa närvaro, delaktighet och engagemang. Och att det digitala inte fullt ut kunnat ersätta det. 

Föreningslivet är en viktig del av det som gör Sverige unikt. 75 procent av svenskarna är medlemmar i en eller flera föreningar och tre av tio svenskar deltar aktivt i minst en förening. Föreningsengagemanget är störst utanför storstäderna. 

Folkbildningen är en viktig förutsättning för ett starkt föreningsliv. Genom att utbilda medlemmar och ledare och tillhandahålla kunskap, nätverk och lokaler bildar folkhögskolor och studieförbund kuggar i det ideella Sveriges infrastruktur. 

Under pandemin har denna infrastruktur varit viktig för att förmedla metoder för digitala möten och utbildningar. Det har varit en förutsättning för att hålla verksamhet igång. Och de blir än viktigare framöver när föreningslivet nystartar med full kraft. 

Studieförbund och folkhögskolor ger många människor möjlighet att lära, uppleva och delta i ett kultur- och bildningsarbete. Folkbildningens oberoende ställning och mångfald av aktörer från hela folkrörelse-Sverige gör att man årligen når mer än en miljon människor. 

Folkbildningen har också en stor betydelse för folkhälsan och människors självförtroende och kompetens att kunna delta aktivt i samhället. Deltagande i studiecirkel och folkhögskolekurs stärker deltagarnas ställning på arbetsmarknaden. Särskilt bland utrikes födda och personer med kort utbildning, som exempelvis unga som inte fullgjort sina gymnasiestudier. 

Föreningslivet och folkbildningen har genomgått en svår tid under pandemin. Att återuppbygga verksamheterna kommer kräva stor ansträngning, särskilt som människors vanor förändrats. 

En viktig del i folkrörelsedemokratins nystart är att ta vara på kraften i folkbildningens nätverk runt omkring i landet. Historiskt har alla politiska nivåer hjälpts åt att ta ansvar för folkbildningens finansiering. Men detta handslag är satt ur spel, och anslagen från kommuner och regioner har halverats sedan 1990-talet. Kortsiktighet och bristande dialog leder också till att nivåerna långtifrån alltid går i takt. 

Vi lever i en tid när den digitala klyftan, integrationsutmaningen, klimatkrisen och en föränderlig arbetsmarknad gör behovet av livslångt lärande större än någonsin. Studieförbund och folkhögskolor kan använda de offentliga medlen effektivt genom att ta vara på kraften i den enskildes engagemang. 

Socialdemokraternas folkbildningsnätverk är ett initiativ av socialdemokrater som ser folkbildningens betydelse för samhällsbygget. Vi ser att en ny generation folkvalda behöver diskutera igenom stat, regioner och kommuners roller i stödet till folkbildningen för att öka medvetandet om det gemensamma ansvaret. 

Folkbildningen är ett kitt som har möjligheten att hålla samman Sverige. Det är därför en central fråga för kommande partikongress.

Socialdemokraternas folkbildningsätverk genom:

Helén Pettersson, riksdagsledamot (S), ordförande ABF

Linus Sköld, riksdagsledamot (S), ledamot i (S) nationella studiekommitté 

Azadeh Rojhan Gustafsson, riksdagsledamot i kulturutskottet, Upplands Väsby

Johanna Haraldsson, riksdagsledamot, ordförande Ädelfors folkhögskola, Vetlanda

Peter Gustavsson, folkbildare och tidigare kulturpolitiker, Stockholm

Annamaria Hedlund, rektor Medlefors folkhögskola, Skellefteå, ordförande Föreningen Arbetarrörelsens Folkhögskolor

Peter Högberg, regionpolitiker, ordförande Folkhögskoleföreningen för regionägda folkhögskolor, Vimmerby

Åke Persson, Örgryte/Härlanda S-förening, Göteborg

Martin Tollén, regionråd, Östergötland

Frida Trollmyr, ordförande kulturnämnden, Malmö

Anders Öberg, regionråd, Norrbotten

Gunno Sandahl, ledamot i region Stockholms kulturnämnd

Åke Persson, Örgryte/Härlanda S, Göteborg, och Professor vid Högskolan Väst

Helena Bogsjö, Region Gotland

Suzanne Lazar, regionpolitiker, (S) Dalarna 

Johnny Svann, andre vice ordförande i Kulturnämnden på Region Uppsala

Annika Lind, länsbildningskonsulent på Västmanlands Länsbildningsförbund

Hans Backlund, regionråd, Region Västernorrland 

Susanne Lund, verksamhetsutvecklare, ABF 

Louise Malmström, folkbildningsforskare, ordförande ABF Östergötland 

Lawen Redar, Stockholm riksdagsledamot och gruppledare Kulturutskottet 

Anna- Belle Strömberg, Västernorrland riksdagsledamot kulturutskottet 

Hans Hoff, Halland riksdagsledamot, kulturutskottet 

Lars Mejern Larsson, Värmland riksdagsledamot, kulturutskottet 

Åsa Karlsson, Västerbotten, riksdagsledamot, kulturutskottet