IES-grundaren i lögnattack – men vem är det som ljuger?
Internationella Engelska Skolans grundare Barbara Bergström anklagar kritikerna av marknadsskolan för att sprida illvilliga lögner.
Därefter radar Bergström själv upp lögner.
Utredningsförslaget om att minska skolpengen för friskolor, som utbildningsminister Anna Ekström (S) nu bereder, har fått friskolesektorn att mobilisera. Socialdemokraternas partistyrelses förslag att förbjuda vinstuttag ur skolan har skruvat upp tonläget ytterligare.
Även långt in i borgerliga läger ökar kritiken mot marknadsstyrningen, något IES-grundaren Barbara Bergström noterat.
”illvilligheten och lögnerna… vinner tilltro hos många som borde veta bättre”.
I en artikel i DN (211018) går Bergström till attack mot dessa påstådda lögner – med egna lögner.
”Ingenting skulle bli bättre i svensk skola om IES, med våra i dag 42 grundskolor och 30 000 elever, förbjöds – som nu Socialdemokraterna föreslår”, skriver Bergström.
Socialdemokraterna har dock inte föreslagit ett förbud mot friskolor eller ens mot vinster, utan mot vinstuttag.
Bergström fortsätter:
”Problemen försvinner nämligen inte om staten lyckas förbjuda eller omöjliggöra Internationella Engelska Skolan”,
Vill staten förbjuda IES?
Nej.
Skulle ett förbud för vinstuttag omöjliggöra IES?
Nej, möjligen minska riskkapitalisters intresse. Skolkoncernen Academedia tappade drygt en miljard i börsvärde på några timmar efter S-beskedet.
Ett kommunalt veto vid friskoleetableringar, som S också föreslår, skulle kunna bromsa IES expansion och krav på ett mer blandat elevurval påverka affären.
Bergström påstår även felaktigt att lögnattackerna mot IES gjort att regeringen negligerat kursplanerna:
”Ett annat, och värre, pris för dessa attacker är att den svenska skolans verkliga problem lämnas därhän. Kursplanerna är alltjämt vaga i sina beskrivningar av krav på kunskaper och färdigheter. Det gör också att betygskriterier blir omöjliga att tolka; man kan inte mäta vad som inte definierats.”
Regeringen har dock inte lämnat kursplanerna därhän, utan tvärtom beslutat om just ”reviderade kursplaner för grundskolan med mer fokus på kunskap och bildning”.
– Jag är väldigt glad över att vi har kunnat komma med nya kursplaner som ger tydligare besked till lärare och elever om vad man ska lära sig i de olika ämnena. Jan Björklunds kursplaner var alldeles för flummiga, sa utbildningsminister Anna Ekström till AiP i juni.
De nya kursplanerna träder i kraft att gälla hösten 2022 och nya ämnesplaner i matematik, engelska och moderna språk för gymnasieskolan och komvux träder höstterminen 2021 respektive vårterminen 2022.
Barbara Bergström hävdar vidare att det är lögn att IES:
”av gnidenhet inte skulle ha skolbibliotek eller stödresurser för eleverna”.
Regeringen har låtit utreda frågan för att skärpa kraven på att tillhandahålla skolbibliotek (SOU 2021:3). Den visade att antalet skolbibliotek i fristående skolor och gymnasier sjönk 2015–2019, medan antalet på kommunala skolor ökade.
IES har stödresurser, oklart vem som enligt Bergström påstått motsatsen.
Att så mycket som en tredjedel av tilläggsersättningen för särskilda behov går till friskolor har dock att göra med att det främst är fristående huvudmän som driver resursskolor. Det skriver Johan Ernestam, utredare Lärarförbundet, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, expert respektive sekreterare i utredningen ”En mer likvärdig skola” i Dagens Juridik:
”Det saknas också stöd för att friskolorna skulle ha en särskilt hög andel elever avseende dolda behov som inte fångas av socioekonomiska faktorer eller tilläggsbelopp. Mycket tyder på motsatsen. Många friskolor har undervisning på främmande språk eller en pedagogik som bygger på självstudier. Detta tenderar att skrämma bort elever med sådana behov.”
Bergström menar även att kritiken mot det lönsamma elevurvalet är en lögn:
”Vi sägs också ha ’enkla elever’. Den som påstår detta har inte sett våra skolor. 41 procent av IES-eleverna har utländsk bakgrund, mot 26 procent i snitt för svenska grundskolor.”
Har IES i själva verket svårare elever?
Nej, att ha utländsk bakgrund hindrar inte att man har välutbildade föräldrar, som är den avgörande faktorn.
”Internationella Engelska Skolan har ett snitt på 74 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning vilket är betydligt högre än snittet på 59 procent för kommunala skolor”, påpekar rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist i en replik i DN.
Bergström hävdar vidare att det är en lögn att IES:
”sparar pengar genom att hålla ett övermått av obehöriga lärare, när faktum är att vi har en högre andel lärare med full lärarexamen än övriga svenska skolor; därtill ofta med en lärarutbildning från länder som Kanada, England och Sydafrika som är betydligt bättre än den svenska.”
Lögn? Friskolorna har generellt färre lärare per elev och färre med rätt utbildning. IES har undantag från kravet på lärarlegitimation för lärare med examen från ett engelskspråkigt land om lärarna undervisar på engelska. Men undantaget är ifrågasatt av Skolverket.
– Elever som till stor del undervisas på engelska riskerar att inte lära sig den ämnesrelaterade svenskan, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson till Skolvärlden.
– När IES satt i system att rekrytera svensktalande barn är det inte bra att lärarna inte behöver ha svensk behörighet. Ett annat problem är att forskning visar att svensktalande elever dessutom lär sig mindre om de undervisas i engelska i andra ämnen än engelska, säger Per Båvner, utredare på Lärarförbundet till tidningen Läraren.
Enligt en undersökning som Skolvärlden presenterade 2018, med statistik från Lärarnas riksförbund, tjänade behöriga lärare inom IES i genomsnitt 3 000 kronor mindre i månaden än vad motsvarande kommunala lärare gör.
En granskning av förstelärarnas löner 2019 visade liknande skillnad mellan privata och kommunala arbetsgivare. Lägst lön av de skolbolagen hade IES, 5 845 kronor i månaden lägre än Kunskapsskolan.
– Jag är inte överraskad. Lärare inom IES ligger lågt, sa Jessica Fryksten ordförande för LR:s förening inom Internationella Engelska Skolan till Skolvärlden.
En rapport från riksdagens utredningstjänst 2020 visade att friskolor i genomsnitt har 2,2 fler elever per lärare än de kommunala skolorna. Och att lönerna för lärare, förskolechefer och rektorer var 1 100–6 900 kronor lägre i månaden i friskolor.
Bergström förklarar att IES expansion endast beror på att eleverna har valt dem.
”Enda skälet till att antalet skolor kunnat växa är att vi erbjudit något som många familjer behövt. Ingen har beordrats till våra skolor. Varje plats är frivilligt vald av familjer.”
Men det är inte hela sanningen. Kommuner, företrädesvis borgerligt styrda, har valt att etablera IES av politiska skäl och lagt ned fullt fungerande och omtyckta kommunala skolor.
I Solna uppmanade kommunen föräldrar att ställa sig i Engelska Skolans kö, sedan meddelades att den kommunala skolan skulle läggas ned. Detsamma sker i Härryda, direkt i anslutning till två kommunala skolor, trots att tjänstemännen påpekat att ”antalet barn och elever i kommunen inte motiverar ett behov av en ny skola inom överskådlig tid” och trots motstånd från föräldrarna.
”I Landskrona hade Torkild Strandberg, liberal politiker och kommunstyrelsens ordförande, bedrivit ett intensivt lobbyarbete för att få IES att starta en skola i kommunen ända sedan 2008”, skriver IES i sin årsredovisning 2019.
”Det här borde vara intressant läsning för de mest hårdföra förespråkarna av etableringsfrihet. Hur blir det med den om politiker börjar välja friskolor till sina medborgare?”, kommenterar Johan Enfeldt i Dagens Arena.
Kritiken mot glädjebetyg är också en lögn, enligt Bergström.
”I debatten… påstås att vi satsar på ”glädjebetyg… Våra etiska riktlinjer är entydiga i att motverka glädjebetyg och vårt kvalitetssystem utgår från nationella prov, inte betyg.”
Enligt Långtidsutredningens bilaga ”Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan” (SOU 2019:40) finns det ”tecken på att fristående skolor är något mer generösa i provrättningen och betygssättningen”.
Sådana tecken finns inom IES. Linnea Lindquist påpekar att på IES Kista fick till exempel 73 procent högre betyg i matematik jämfört med resultatet på nationella provet.
”Bergström skriver att det sprids lögner om friskolor. Jag undrar vad som menas? Det är IES själva som rapporterar in den generösa betygssättningen och det segregerade elevunderlaget till den offentliga statistiken. Mina påståenden om IES grundar sig på deras egen statistik”, skriver Lindquist i DN.
Så vad anför Barbara Bergström för bevis för ”lögnerna”?
Hennes egen insyn i bolaget.
”Jag känner Internationella Engelska Skolan utan och innan, och kan slå fast att kontrasten är total mellan verkligheten och det som anförs av debattörer som inte sett skolorna i arbete.”
Ett sätt att undvika ryktesspridning och avslöja eventuella lögner vore att införa offentlighetsprincipen för friskoleföretag. Det vill dock inte friskolorna och en högermajoritet i riksdagen.
I stället medför skolmarknaden att viktig statistik riskerar bli otillgänglig. I september 2020 hemligstämplade Skolverket uppgifter om enskilda skolors betygsresultat, resultat på nationella prov, antal personal och andel behöriga lärare som företagshemligheter.
Regeringen kunde via en tillfällig lag skjuta upp detta och utreder nu alternativ.
Barbara Bergström vänder sig emot kritiken att skolkoncernerna skulle drivas av vinstintresset. Aktiebolag, som per definition ska drivas med vinstsyfte, är enligt Bergström bara ”en praktisk och transparent form för att driva en organisation”.
Dessa kan ha ”ideella ägare”, som hon menar att paret Bergström är. Detta då Bergströms aktieinnehav ligger ”i en amerikansk stiftelse till stöd för projekt inom forskning, utbildning och upplysning i Sverige”.
En av donationerna gick till inrättandet av en professur på Handelshögskolan, Barbara Bergströms professorship in educational leadership and excellence. Rektorn Lars Strannegård satt i IES styrelse. Professuren har fått kritik för att indirekt främja marknadsskolan.
”deras stiftelse… är fönstret i verksamheten men i källaren händer andra saker. Bara under 2020 gav Hans Bergström cirka 40 donationer till republikaner”, skriver Jenny Maria Nilsson i Aftonbladet.
Men om nu Barbara Bergström skulle drivas av ideella syften varför då sälja bolaget till ett riskkapitalbolag, vars enda mål är att få investeringar att växa?
Att IES har fått en kortsiktig vinstdriven utländsk ägare har ju Bergström själv sett till genom att 2012 sälja IES till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates. Huvudägare i dag är Paradigm Capital med säte i Luxemburg. Enligt SVT har TA tjänat drygt en miljard och Barbara Bergström över 500 miljoner kronor.
”De vet vad de gör och vad vi står för, men illvilligheten och lögnerna tär när de fortsätter spridas utan ände och granskning”, skriver Barbara Bergström.
