”Politisk samsyn om skolvalet en ödesfråga”

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, tycker att det framför allt är dagens skolpengssystem som skapat den skolmarknad vi ser i dag. Dessutom lyckas inte urvalskriterierna som styr skolvalet kompensera för att vi bor segregerat, menar hon. 

– I dag tar varje elev med sig en peng till skolan, uträknad per studerande. Men skolans kostnader handalar om hur många grupper som behövs på en skola, så skolor som kan fylla på med maximalt antal elever i klassrummen gör överskott. Där uppstår snedfördelningen. 

Nyligen presenterade regeringen sin skolsatsning i budgeten för 2022, närmare bestämt 1,3 miljarder i tillskott till skolan nästa år. Långt ifrån tillräckligt, tycker Johanna Jaara Åstrand.

– Det innebär egentligen att den coronamiljard som lades på skolan förra året inte dras in. Men svensk skola var underfinansierad redan innan pandemin och vi menar att det skulle behövas 15 till 19 miljarder ytterligare. Vi behöver ta hand om elevers mående och psykiska hälsa genom satsningar på elevhälsa, och pressa ner lärarnas arbetsbelastning. Annars riskerar lärarbristen att bli ännu högre och sjukskrivningarna öka.

Lärarförbundet tycker att de regler som styr skolvalet i dag inte tillräckligt lyckas kompensera för att vi bor segregerat. Men även när det gäller andelen behöriga lärare finns en bred ojämlikhet, där politiken behöver ta ett samlat grepp. 

– Det finns skolor i dag där majoriteten av lärarna inte har lärarexamen. Även det bidrar till stora skillnader i kvalitet och resultat. 

Regeringen har tagit steg för att mildra effekterna av marknadsskolan, till exempel höjt lik­värdighetsbidrag och hårdare regler för huvudmännen. Vad ­tycker du om det? 

– Det är steg i rätt riktning men likvärdighetsbidraget är fortfarande inte tillräckligt. För att komma till rätta med problemen i svensk skola behöver hela skolvalssystemet ses över, säger Johanna Jaara Åstrand. 

Lärarförbundet står bakom förslagen i Björn Åstrands utredning om slopad kötid, gemensam antagning och fler instrument för att möjliggöra en mer blandad elevsammansättning i skolorna. 

Är det realistiskt i dagens politiska landskap när en majoritet i riksdagen är emot förslagen? 

– Jag hoppas att alla partier tänker ett varv till, framför allt de som hittills inte varit beredda att göra nödvändiga förändringar av skolvalssystemet. Inom vissa partier kan vi se att en förflyttning börjar ske, inom Liberalerna och Centerpartiet till exempel förs diskussioner. Det är en ödesfråga för svensk skola att vi får till en politisk samsyn om skolvalet, säger hon.