Cajsa Unnbom, Palmecentret: Mänskliga rättigheter och klimatet hör ihop

Facklig manifestation i Filippinerna.

Palmecentret växlar upp sitt arbete kring sambandet mellan miljö, klimat och social rättvisa. I augusti började Cajsa Unnbom på en ny tjänst som klimatrådgivare. 
– Klimat- och miljökrisen är världens största rättvisefråga. När vi ska göra den här stora omställningen måste arbetarrörelsen vara med.

Cajsa Unnbom är journalist i grunden, även om det var några år sedan hon jobbade med det. Hon beskriver sin bakgrund som ”i korsningen mellan miljö och mänskliga rättigheter”. Både vad gäller utbildning, som aktivist och i jobbet, där hon bland annat jobbat på fackliga organisationer. 

– Många tänker att miljö och mänskliga rättigheter är skilda områden men det är det som är så lyxigt med Palmecentret, här är man väldigt tydlig med att de hänger ihop och att vi ska jobba med dem tillsammans. Man behöver miljökampen för att nå social rättvisa och man behöver social rättvisa för att lyckas med miljökampen. 

Visst händer det att man står inför målkonflikter mellan miljö och människors rättigheter. En damm som skulle ersätta kolkraft med vattenkraft kan samtidigt utgöra ett hot mot människor som lever i närheten. Att stänga alla kolkraftverk och kolgruvor är nödvändigt för att minska utsläppen, men det får inte ske på ett sätt som ställer arbetarna och deras familjer utan försörjning. 

Men den goda nyheten är ändå att i de allra flesta fall går mänskliga rättigheter, social rättvisa och miljöarbete hand i hand, enligt Cajsa Unnbom. 

– Klimatkampen handlar om mänskliga rättigheter. Jag tycker att de är svåra att skilja åt. 

Vilket perspektiv man än anlägger så är klimatförstöringen ett resultat av ojämlikhet. De rika står för utsläppen, de fattiga drabbas av de värsta konsekvenserna. Män har fattat de flesta besluten som lett oss till det här akuta läget, kvinnor drabbas hårdast. 

– En modig miljöpolitik är både en klassfråga, en jämställdhetsfråga och en uppgörelse med koloniala mönster. 

Och det krävs en rättvis omställning för att världen ska lyckas avvärja de värsta konsekvenserna av klimat- och miljökrisen. 

– Folk kommer att sätta sig emot omställning om man har att välja mellan sin försörjning och att hantera klimatkrisen. Det måste till exempel finnas en plan för alla som jobbar i sektorer som är väldigt beroende av fossila bränslen. De måste få stöd att få nya jobb och de måste vara med och ha inflytande över omställningen. Det är också superviktigt att de reformer som genomförs inte drabbar dem som har minst. 

Den internationella fackföreningsrörelsen och andra organisationer talar sedan flera år om rättvis omställning, på engelska ”just transition”, som handlar om att ta hänsyn till social och ekonomisk rättvisa i klimatarbetet. Det har kommit med i ett avsnitt av Parisavtalet och har även plockats upp av bland andra EU. 

Hur miljö- och klimatarbete ser ut skiljer sig förstås åt i de olika områden där Palmecentret är verksamt. I Palestina kan det handla om rent vatten, i Serbien om luftföroreningar och i Filippinerna om att landet förra året drabbades av tre tyfoner på tre veckor med all förstörelse som det för med sig. 

Inom miljörörelsen finns det enligt Cajsa Unnbom mycket kunskap om vad som behöver ske, på ett övergripande plan. Men inom arbetarrörelsen finns det kunskap om hur man kan göra stora, strukturella omställningar – på ett sätt som är demokratiskt och inkluderande. 

– Den kunskapen finns det ett enormt behov av nu. Arbetarrörelsen behöver också skapa en ny vision om ett grönt och jämlikt samhälle som människor kan längta till, ställa sig bakom och börja jobba för. 

Att Palmecentrets nya inriktning på klimat och miljö kommer att påverka framtida projekt och samarbeten tvivlar hon inte på – och det finns redan exempel på klimat- och miljöarbete hos partnerorganisationer. 

– Vi har många samarbeten med framför allt kvinno- och fredsorganisationer, ungdomsorganisationer och fackliga aktörer, och stöttar progressiva partier. Jag är övertygad om att vi kommer behöva söka allianser även med miljörörelsen och vi kanske behöver testa saker som vi inte har gjort förut. 

Cajsa Unnboms tjänst innebär tre huvudsakliga arbetsuppgifter. 

Att engagera den internationella arbetarrörelsen mer för rättvis omställning, till exempel genom att folkbilda och skapa nya allianser. 

Att stötta samarbetspartners så att de kan bidra till lösningar på klimat- och miljökrisen samtidigt som de jobbar för sina traditionella mål, som att bygga fred eller öka kvinnors politiska inflytande. 

Samt att jobba med att minska Palmecentrets egna ekologiska avtryck. 

– Vi håller på att bli miljöcertifierade nu. 

Internationellt samarbete innefattar som regel en hel del resande, vilket bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Pandemin har förstås inneburit att resandet har minskat betydligt – Palmecentret och dess partnerorganisationer har liksom alla andra lärt sig att använda digitala plattformar för möten och konferenser. 

– Det finns säkert viktiga erfarenheter från att vi har fått det att fungera när vi nu ska sätta oss och ta fram konkreta mål för hur vi minskar våra utsläpp, säger Cajsa Unnbom. 

Det är en avvägning. Utvärderingar på plats och möten ansikte mot ansikte i människors vardag kan inte helt ersättas av digitala möten, och möjligheten att få möta människor från hela världen kan vara en viktig anledning till att man vill engagera sig internationellt. Å andra sidan har flyget en stor klimatpåverkan. 

– Jag flyger inte själv längre, men jag vet att det är en svår nöt i internationellt arbete, säger Cajsa Unnbom. 

Även om det framför allt är på strukturell nivå som förändringar måste komma till stånd tycker hon att det är viktigt att man även på ett personligt plan försöker få ihop det man gör med det man vet och de värderingar man har. 

– Vi måste få bort alla klimatutsläpp på otroligt kort tid. Det är framför allt vi som lever i höginkomstländer, som släpper ut mest, som måste ta det ansvaret. En annan, lika viktig anledning till att det spelar roll att sänka utsläppen även i sitt privatliv och på sin arbetsplats är att vi behöver agera som att krisen är en kris. Ska vi lyckas med en tillräckligt snabb omställning där vi räddar det vi fortfarande kan rädda så behöver alla vi som inser att det här är en akut fråga också visa det i handling, inte bara fortsätta som vanligt. Vi människor vägleds ju av vad vi ser att andra gör, så det är ett sätt att skynda på nya kollektiva värderingar och få fler att engagera sig. 

Med det sagt vill hon ändå avrunda med positiva tongångar: 

– Vi ska inte vara rädda för att vi inte vet exakt vart vi är på väg eller exakt hur vi ska ta oss dit. Vi behöver börja gå tillsammans i en riktning som vi tror på. Jag tror att arbetarrörelsen har en otroligt viktig roll att spela i omställningen. 

Cajsa Unnbom

RÄTTVIS OMSTÄLLNING HOS PALMECENTRETS SAMARBETSPARTNERS 

Filippinerna 

Energifacket Power jobbar med “just energy transition”. Man stöttar framväxten av små oberoende energikooperativ som använder förnybar energi. Målet är att människor ska kunna byta ut sitt beroende av stora kraftbolag som använder fossila bränslen mot klimatsmart energi som är kooperativt ägd och demokratiskt styrd. 

Zimbabwe 

The Association of Women’s Clubs utbildar kvinnor i hur man hanterar klimatkrisens effekter och hur man skapar bättre miljö, till exempel genom trädplantering och att byta till solcellslampor. Men även med att hjälpa kvinnor att påverka lokala beslutsfattare och själva gå in i politiken och driva på för förändring. 

Olof Palmes Internationella Center, Palmecentret, är den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för bistånd samt internationella och säkerhetspolitiska frågor. 

Palmecentret bildades 1992 av SAP, LO och Kooperativa förbundet som en efterföljare till Arbetarrörelsens internationella centrum, bildad 1978. 

PALMECENTRET

ENGAGERA DIG 

Palmecentret bedriver runt 200 samarbetsprojekt i ett 30-tal länder, de flesta med minst en lokal partnerorganisation och en svensk medlemsorganisation. 

Vill din förening börja engagera sig? 

På Palmecentrets hemsida finns en partnerkatalog med projekt som saknar en svensk organisation att samarbeta med. Som svensk partner bidrar man till den tioprocentiga egeninsats som Sida kräver. 

Det går även att välja att vara fadder till ett tema. Då går bidraget till egeninsatser för flera projekt som verkar inom det temat. 

Palmecentrets broschyr ”Klimatpolitik för en rättvis omställning” går att ladda ner på: palmecenter.se.