Samtalskampanjen ska permanentas

Lena Rådström Baastad tycker att organisatoriska förändringar brådskar. Foto: Jan Söderström

Permanenta samtalskampanjen, stärk den facklig-politiska samverkan, förbättra den digitala närvaron, inför en central verksamhetsplanering och öka statusen på ledaruppdrag inom partiet. Det är några förslag till kongressen för att stärka partiorganisationen.

– Vi behöver inse att det är dags att vi gör något, säger partisekreterare Lena Rådström Baastad.

Nya digitala forum, ett offentligt samtal som utmanas av nya aktörer och ökad polarisering, och ett nytt parlamentariskt läge. Dessutom allt mer minskande resurser till partiet. Partistyrelsen lägger nu fram en rad konkreta förslag till den socialdemokratiska kongressen 22–24 mars i Örebro för att stärka partiorganisationen.

– Det politiska samtalet är basen oavsett om vi pratar om studier, om idédebatten, om politikutveckling och om hur vi driver opinion och politisk förändring eller om vi pratar medlemsvärvning och kampanj, säger Lena Rådström Baastad.

[blockquote author=”” pull=”normal”]”Vi behöver få en gemensam bild av vi hur ligger till som partiorganisation. Vi får inte blunda eller lura oss själva att vi är det där väldigt starka folkrörelsepartiet. Vi har tappat ganska rejält.”[/blockquote]

Partisekreteraren talar om att partiet behöver både självinsikt och framtidstro. Att insatser brådskar visar det faktum att kongresstexten som ska behandlas mer har karaktär av ett handlingsprogram än framtidsvision.

– Vi behöver få en gemensam bild av vi hur ligger till som partiorganisation. Vi får inte blunda eller lura oss själva att vi är det där väldigt starka folkrörelsepartiet. Vi har tappat ganska rejält, säger Lena Rådström Baastad.

De framgångsrika samtalskampanjerna, som partiet genomfört under själva valrörelserna, föreslås permanentas och bli en central del av partiets vardagsarbete. 200 000 väljarsamtal ska föras de år det inte är val. En kampanjakademi ska inrättas till stöd.

– Vi brukar säga att vi inte vill bli ett kampanjparti, men vi ser inte det här som en envägskommunikation. Det är en del av politikutvecklingen. Ibland handlar det om att föra ut ett budskap, ibland om att föra en dialog och ibland om att lyssna. Det är också så vi bygger förtroende, säger Rådström Baastad.

Det ideella engagemanget bland människor finns fortfarande där. Men man väljer att aktivera sig i andra former och föreningar snarare än att gå med i ett politiskt parti. Föreningsmöten föreslås nu som huvudregel vara öppna även för icke partimedlemmar.

– Där kan vi vara självkritiska. Vad är det för arbetssätt som andra föreningar tillämpar? Vad är som gör att vi inte fångar upp människor när nya rörelser kommer?

Det centrala stödet till planering och metodutveckling behöver bli rejält bättre, enligt partistyrelsen.

Det är stor skillnad på föreningsaktivitet, digital kompetens med mera bland partiets många föreningar ute i landet. Bara en eller två arbetarekommuner i respektive partidistrikt har en anställd ombudsman.

Förslaget är nu att skapa en gemensam verksamhetsplanering, med en årlig arbetarekommunkonferens, så det blir lättare att gå från ord till handling.

– Vi ser till att det blir verkstad i stället för att lägga för mycket tid i varje förening eller i varje arbetarekommun på att hitta egna lösningar. Det räcker inte med att sprida goda exempel. Vi måste se till att implementera dem, att de goda exemplen blir norm.

Det måste också finnas fler S-ledare som jobbar med organisatoriska frågor, att öka kontakten med medborgarna och utveckla de digitala verktygen.

– Vi behöver höja statusen på partiuppdrag. Det är alldeles för hög status på de parlamentariska uppdragen. Man möter ofta: Vi fick en jättebra medlem, synd att alla nämnder i kommunen är tillsatta, vad ska vi då erbjuda?”.

När det politiska samtalet flyttat ut från fikabord och insändarspalter till nätforum måste partiet hänga med. En ”digitaliseringskommission” ska skapas för att ta fram förslag på förenklande och effektiviserande arbetssätt via nätet och se över hur medlemsvärdet kan stärkas exempelvis genom att fler kan ta del av studier, debatter och föredrag.

En annan prioriterad punkt är att stärka den facklig-politiska samverkan, som inte minst regionalt och lokalt tappat kraft. Det ligger stora risker i att förlora den styrkan som den har varit historiskt, konstaterar partistyrelsen.

Sverigedemokraterna har vunnit ökat stöd inom LO-kollektivet och nyligen beslutade Kommunal att använda de pengar förbundet tidigare gett i direkt bidrag till partiet på annat sätt.

Nu efterlyses fler gemensamma utbildningar och riktad medlemsrekrytering.

– Vi vill dra igång mer av gemensamt politiskt utvecklingsarbete. Se till att vi får ännu fler fackliga företrädare.