Björn Fridén: Partiledardebatter på tv är inte livet
Valrörelser är speciella. Den gemensamma nämnaren är att det pratas politik. Bland dem som inte intresserar sig så mycket annars bubblar det upp, bland de som normalt bryr sig om politik görs det plats att diskutera partipolitik och bland partipolitiskt engagerade sjuder engagemanget. Idéer blöts och stöps. I stort – visioner för vilket samhälle vi ska ha, och i smått – var är det bäst att anlägga den där kommunala badplatsen. Diskussionerna blir tidvis livliga, man hör dem på pendeltågen på uteserveringarna, på jobbet och i porten.
Däremot är de fullkomligt frånvarande i partiledardebatterna.
I söndags utsattes vi för den första dosen tv-sänd käbbeldysenteri i den här valrörelsen. Formatet är så dåligt för att diskutera politik att det omöjligen kan vara annat än avsiktligt.
Åtta partiledare som ska riva av hur Sverige ska lösa sjukvården, skolan, brottsligheten, miljön, arbetsmarknaden och migrationen.
Med ett programformat på två timmar där inslag och programledare tar sin beskärda del av sändningen i anspråk blir det inte så mycket tid över. Någonstans runt en dryg minut, i bästa fall två, per partiledare och ämne, give or take. Ännu mindre när det är hos TV4 och reklamen ska breda ut sig. Är någon förvånad över att det blir inövade talepunkter och repliker? Annat vore direkt ansvarslöst.
[blockquote author=”” pull=”normal”]”Vill man som programproducent fördumma debatten ytterligare så kan man hela tiden styra den mot att handla om invandring.”[/blockquote]
Men vill man som programproducent fördumma debatten ytterligare så kan man hela tiden styra den mot att handla om invandring. Sjukvård och skola, tja, där finns ju problem på grund av invandring. Brottslighet är ju tydligen ett nytt påfund från senaste åren. Miljö kanske är lite svårt att få till, men arbetsmarknaden handlar väl mest om hur invandrade ska komma i arbete. Och så har vi migration på det.
Dessvärre inget utrymme för vikten av jämlik vård bortom rena kampanjslagord. Skolan som ett verktyg för klassutjämning och visioner om personlig utveckling genom kunskap. Global uppvärmning, som hotar ställa hela vårt samhälle på ända? Tråkigt, vi har inte så mycket tid till det. Och debatt om jobben som kanske innefattar vad ett gott arbete är, hur vi ska skapa mer högproduktiva samhällen och hur vi får ett arbetsliv som inte sliter ut människor? Sorry, inte i partiledardebatten, den handlar om invandring.
Lär vi oss något om politik? Det blir ett fett nja på den. Ändå behandlar vi dessa debatter som det som avgör valet.
Det som i slutänden avgör hur valet går och vilket samhälle vi skapar är att prata med vänner, grannar och kollegor. Samtalen på fiken, gården och jobbet.
Kort och gott: livet.
