Förslaget M säger inte finns

Ulf Kristersson (M) säger att förslaget om sänkta löner inte finns. Men förslaget finns och lönepressen har stöd i forskning.

Till skillnad mot valet 2014 då Moderaterna spred ett tiotal påståenden om rödgrön politik som bevisats felaktiga.

LÄS MER:

https://aip.nu/2016/09/30/m-kampanjen-tio-fel-av-tio/

Det är en nidbild, hävdade moderatledaren Ulf Kristersson i SVT Agendas partiledardebatt när Stefan Löfven gick till attack mot Moderaternas ”lönesänkningar”:

– Det blir ett tryck nedåt på lönerna om man inför en anställningsform som innebär att man kan betala 70 procent av lönen. Så fungerar marknadskrafterna, sa Löfven.

– Det finns inga förslag om detta alls. Ingen person som jobbar kommer att få lägre lön, svarade Kristersson.

Det handlar om de inträdesjobb som alliansen föreslår för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasiekompetens. Lönen ska vara 70 procent av kollektivavtalad lön upp till 21 000 kronor.

Kritiken bygger på den forskning som visar att sänkta löner för en grupp har spridningseffekter till grupper med liknande kompetens som konkurrerar om samma typ av jobb.

”Om arbetsgivare kan anställa på mindre kvalificerade tjänster för 15 000 så kommer det påverka de som redan har jobb för normala löner det vill säga typ 20 000. Antingen så gör man sig av med ”dyr” ordinarie personal eller så kräver man att facket dämpar/sänker löner eller så skippar man kollektivavtal”, förklarar LO-ekonomen Torbjörn Hållö på Twitter.

Alliansen menar att inträdesjobben är en chans att lära sig jobbet på jobbet, men förslaget innehåller inget krav på arbetsgivarna vad gäller utbildning. Det är två års provanställning för 70 procent av lönen.

Det är långt ifrån första gången som Socialdemokraterna har sett sig tvingade att ”varudeklarera” den politik M inte vill stå för.

Till och med ekonomiprofessorn Lars Calmfors framförde kritik mot alliansen för att de inte talade klarspråk om att jobbskatteavdragen satte press på lönerna.

– Jobbskatteavdraget gör att löntagarna får mer pengar i plånboken även utan löneökningar och minskad a-kassa leder till mer kostsam arbetslöshet för den enskilde. Båda faktorerna bör göra löntagarna mer benägna att acceptera lägre löner än vad som annars skulle ha varit fallet, sa han.

”En statsminister som är okunnig eller medvetet ljuger om motståndarens politik. Vet inte vad som är värst”, twittrade Stockholms finanslandstingsråd Irene Svenonius (M).

En statsminister som är okunnig eller medvetet ljuger om motståndarens politik. Vet inte vad som är värst. Solklart dock; Sverige behöver en ny regering. #pldebatt

— irene svenonius (@ISvenonius) 6 maj 2018

Svenonius Stockholmsmoderater satte annars ett svårslaget nidbildsrekord i förra valrörelsen. I en affischkampanj påstods att ett rödgrönt maktskifte skulle leda till försvarsnedläggning, färre ungdomsjobb, stängning av Bromma flygplats, stopp för motorleden Förbifart Stockholm och nya tunnelbanestationer, slopat fritt skolval, stopp för nya bostäder och en höjd krogmoms. Anders Borg (M) skickade även ut brev till villaägare och varnade för att de rödgröna skulle höja fastighetsskatten.

– Det är ren och skär sakupplysning, sa länsförbundsordföranden Catharina Elmsäter Svärd (M) till TT om kampanjen.

Nu visar verkligheten att inget av affischbudskapen stämde. Det blev tvärtom en rejäl försvarsupprustning, största bostadsbyggandet på 25 år och den lägsta ungdomsarbetslösheten på 15 år.

Ulf Kristersson föreslog däremot själv höjd fastighetsskatt (på obebyggd tomtmark) och höjd matmoms.