Nya siffertrixet i Borgs budget
Anders Borgs staplar som visar att fattiga tjänar mest ger nytt bränsle till debatten om regeringens siffertrixande.
– Det här är en hittepå-grej, säger Fredrik Olovsson (S) vice ordförande i finansutskottet.
I förra veckan berättade AiP om svårigheterna att belägga Anders Borgs påstående att höjt tak i a–kassa leder till 30 000 fler arbetslösa. Borg hävdar att höjt tak i a-kassan de tre första månaderna kostar 30 000 jobb. Men beräkningarna får skarp kritik från TCO och LO.
Ännu svårare att hänga med är det i finansministerns fördelningspolitiska statistik i den nya budgeten.
Enligt Borgs staplar är nämligen tiondelen med allra lägst inkomst överlägsna vinnare både på regeringens politik 2006–2012 och på den senaste budgeten. Trots att den största satsningen var sänkt bolagsskatt.
Staplarna för decilgrupp 1, den tiondel som tjänar minst slår i taket i budgetens stapeldiagram över fördelningseffekterna.
Halva stapeln utgörs av den effekt som regeringen hoppas ska inträffa.
– De långsiktiga effekterna? De är spännande, säger Fredrik Olovsson (S) vice ordförande i finansutskottet och skrattar.
Du skrattar?
– Ja, det är en sån där ”hitte på-grej”.
Socialdemokraterna har försökt ta reda på hur det är regeringen räknar. För även om man bara tittar på de direkta effekterna, den svarta delen av staplarna, skiljer sig regeringens diagram dramatiskt åt hur Statistiska Centralbyrån SCB beskriver inkomstutvecklingen sedan maktskiftet. De staplarna är nämligen de direkt motsatta (se ovan).
Enligt SCB har den fattigaste tiondelen har inte tjänat någonting utan i stället förlorat på regeringens politik (från 79 000 kr/år i genomsnitt 2006 till 76 000 kr/per år 2010).
SCBs statistik visar dessutom tydligt att andelen fattiga har ökat i Sverige 2006–2010 från 10,2 procent till 14,1 procent.
Men enligt budgetens fördelningsanalys har den fattigaste respektive rikaste tiondelen tjänat lika mycket.
SCB rynkar på pannan när AiP ber om en kommentar:
– En tydlig skillnad är att uppgifterna avser olika tidsperioder, där de data vi har i den här tabellen avser faktiskt utfall för åren 1991– 2010. De data som presenteras i budgeten är simulerade skattningar för åren 2011 och 2012, där jag tolkar det som att uppgifterna är simulerade utifrån de förslag som finns i budgeten, skriver Johan Lidberg vid SCBs enhet för ekonomisk välfärdsstatistik.
Återigen visar det sig att Borg räknat på teoretiska modeller om hur skattesänkningar leder till förändrat beteende hos de arbetslösa och i förlängningen till jobb och ökade inkomster, och presenterat dessa som fakta.
Grafen visar alltså dels finansdepartementets förhoppningar om utvecklingen och inte det faktiska resultatet, dels omfattar de inte all regeringens politik. Utförsäkringar, sänkta ersättningsnivåer och tuffare kvalificeringskrav i trygghetssystemen, har minskat redan låga inkomster.
Marika Lindgren Åsbrink, ekonom på S-kansliet, har kontaktat finansdepartementet och bett att få underlag på hur beräkningen går till.
– Det pm jag fick då tog inte hänsyn till allt. Det framgick inte hur de gjort för att få fram den datan. Jag tror inte det går att få fram den effekten på något seriöst sätt, säger Lindgren Åsbrink.
– Nu är siffertrixaren Reinfeldt igång igen, sa Löfven i partiledardebatten när regeringens sysselsättningsökning plötsligt var 100 000 lägre än i förra debatten.
Moderaterna svarade att Löfven missvisande buntar ihop flera års kostnader i kritiken av att 50 miljarder kastats bort i ineffektiva skattesänkningar för ungdomsjobb.
Att man i debatten slänger sig med siffror är en sak. Men att siffertrixandet letat sig in i budgetens officiella statistik är allvarligare, anser S.
– Det tyder på att man har ett behov av att försöka rättfärdiga sin politik. Att man har svårt att göra det på något annat sätt än att mickla med sina tabeller och staplar, säger Fredrik Olovsson (S).
