Satsar 100 gånger mer
Regeringen satsar nästan 20 miljarder fördelat över tio år för att bryta segregationen. Det ska jämföras med alliansregeringens motsvarande satsning på 200 miljoner kronor.
I Almedalen i somras gav Stefan Löfven samordningsminister Ibrahim Baylan (S) ett särskilt uppdrag att motverka segregationen. Förra veckan besökte Löfven och Baylan Skäggetorp, ett socialt utsatt område utanför Linköping, tillsammans med Gustav Fridolin (MP) och Isabella Lövin (MP) där de presenterade ett mångmiljardpaket.
Det är en satsning på nästan 20 miljarder kronor 2018–2027 för att stärka arbetet med att bryta segregationen och minska klyftorna. Kommunerna ska kunna söka pengar till satsningar på barn och unga, på utbildning och sysselsättning samt på ökad trygghet och ökat inflytande.
Vid sidan om de straffskärpningar och resurstillskott till polisen som regeringen gjort i kamp mot skjutningar och gängkriminalitet måste andra åtgärder till förklarar Stefan Löfven.
– Vi måste vara lika kompromisslösa mot brottens orsaker som vi är mot själva brotten. En viktig del i det är att bekämpa klyftorna i samhället, bryta segregationen och med det rycka undan möjligheten för kriminella nätverk att rekrytera unga till sig.
Läxan från tidigare satsningar är att det krävs ett mer långsiktigt och sektorsövergripande arbete med starkare lokal förankring och samverkan.
Omfattningen på det rödgröna paketet blir extra tydligt i kontrast till alliansregeringens motsvarande satsning på 200 miljoner kronor på två år.
Det var 2012 som dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag (L) lanserade en satsning där 15 av landets socialt utsatta stadsdelar skulle få dela på 100 miljoner kronor i två år. Pengarna var på borgerligt manér prestationsbaserade och skulle fördelas efter hur kommunerna lyckades öka sysselsättning och gymnasiebehörighet samt minska socialbidragsberoendet.
Läs mer: …och så en miljard till Täby / AiP
Satsningen fick kritik både för utformningen och för att det var för lite pengar. 100 miljoner kronor var mindre än vad Danderyd, Täby och Lidingö fick i rutavdrag 2011.
– Syftet är att vi ska se vad som fungerar var, sa Erik Ullenhag.
Dåvarande Folkpartiet hade under flera år larmat om att antalet utanförskapsområden ökade under S-regeringen. Enligt en SCB-undersökning som Moderaterna lät göra fortsatte ökningen under alliansen 2006–2014, från 105 till 130 utanförskapsområden.
Nu görs ett nytt försök med en större och långsiktigare satsning. Omfattningen växer till 2,2 miljarder kronor årligen 2020–2027.
2 miljarder per år är 20 gånger mer än de 100 miljoner per år som alliansen satsade.
Totalt satsar regeringen nästan 19,4 miljarder kronor. Det är 100 gånger mer än alliansens 200 miljoner.
– Kommunerna ska kunna söka medel för insatser som ska vara långsiktiga och som också kan fungera inom ramen för ordinarie verksamhet. För det här området har präglats under alldeles för lång tid av kortsiktiga projekt. Vi ställer nu om politiken så att den blir mer långsiktig, säger Ibrahim Baylan (S).
32 kommuner kan ansöka om stöd 2018:
Borlänge, Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Filipstad, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Huddinge, Järfälla, Jönköping, Katrineholm, Karlskrona, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Malmö, Motala, Norrköping, Nyköping, Perstorp, Sandviken, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Uddevalla, Uppsala, Västerås, Växjö, Åstorp och Örebro.