Debatt: Monica Green ”Stoppa våldet innan slaget”
En person täcker sitt ansikte med sin hand
Många kvinnor bävar inför den gemensamma semestern då hela familjen ska umgås. Mäns våld mot kvinnor kan dyka upp var som helst, i alla samhällsklasser.
Samhället måste nu lägga mer fokus på det förebyggande arbetet, skriver Monica Green, ordförande för UN Women nationell kommitté Sverige.
[blockquote author=”” pull=”normal”]”Vi ska aldrig, aldrig, aldrig vänja oss vid eller acceptera är mäns våld mot kvinnor.”[/blockquote]
Det finns så många fantastiska män. Killar som ställer upp, pojkar som ser det som självklart att tjejer och killar ska ha samma chanser i livet. Men tyvärr finns de också de som inte fattat något om hur viktigt det är att även de tar fajten för ett jämställt samhälle. Alla ”tjänar på” ett jämställt samhälle fritt från våld.
Vi ska aldrig, aldrig, aldrig vänja oss vid eller acceptera är mäns våld mot kvinnor. Men tyvärr pågår detta ständigt och tar inte ens sommaruppehåll. Det är till och med så att vissa kvinnor bävar inför den gemensamma semestern och andra ledigheter då familjen förväntas umgås.
Vi måste bli betydligt bättre på att se, upptäcka, fördöma de våldsamma och stötta de utsatta kvinnorna oavsett var våldet finns. Hemma hos vd:n, chefen, småföretagaren, läraren, journalisten, snickaren, den arbetslösa eller studerande. Våld förekommer i alla samhällsklasser, i fina stadsdelar och i förorten.
På semestrarna eller andra ledigheter bor vi kanske trångt, det kanske regnar eller vi kanske kör långt. Irritationen kan växa men att gå från irritation till våld är aldrig acceptabelt.
Mäns våld kan dyka upp var vi minst anar det.
Hittills har samhällets arbete tenderat att hantera våldets konsekvenser snarare än dess orsaker, vilket naturligtvis är viktigt men vi måste fokusera mycket mer på att förebygga våldet. Det kräver åtgärder för att förhindra både att våld utövas och att våld upprepas. Skolan måste ta ett större ansvar liksom förenings och idrottslivet. Det finns många bra exempel som fungerar, men det finns ingen samlad strategi. Det behövs också ett bredare engagemang av män och pojkar än tidigare.
Jag är glad och stolt över att Stefan Löfven var en av de första som ställde upp på UN Womens världsomspännande rörelse ”heforshe”. Alla manliga statsråd har signat sig för heforshe och har då tagit på sig ett ansvar att vara förebilder och säga ifrån när de ser mäns vålds fula tryne visa sig i hemmet, på fotbollsläktaren och på arbetsplatser. Men det gäller att lägga in en högre växel med det förebyggande arbetet.
Något som vi borde kunna komma överens om blocköverskridande. Det behövs en uppgörelse med de normer som rättfärdigar våld, köp av sexuella tjänster och andra begränsningar av kvinnors och flickors handlingsutrymme och livsval.
Alla manliga statsråd, här statsminister Stefan Löfven, har skrivit på för UN
Womens globala kampanj ”HeForShe”, skriver Monca Green.
Det finns tuffa utmaningar vad gäller mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, vi kan inte slappna av utan måste oförtrutet ta fajten. Det är likadant med arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Samhället kan bli bättre på att upptäcka våld och kunskapen om våldets utbredning.
Arbetet mot våld måste vara väl samordnat mellan berörda aktörer på samtliga nivåer. Styrning, samordning och uppföljning av arbetet mot mäns våld mot kvinnor stärks genom den nya jämställdhetsmyndigheten och det är både förvånande och nästan chockande att vissa partier kan ha något emot det och till och med förlöjliga detta viktiga strategiska jämställdhetsarbete.
Den svenska modellen bygger på att vi hjälps åt. Vi har kommit långt, men har fortfarande mycket långt kvar innan vi har ett jämställt samhälle trots att jämställdhet inte är en kvinnofråga utan en mänsklig rättighet.
