SAMETINGSVALET: Lågt förtroende för det svenska sametinget
Foto: Carl-Johan Utsi
[vc_row][vc_column][vc_message]Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media[/vc_message][vc_column_text]
Lågt valdeltagande och svagt förtroende i väljarkåren är problem i den svenska modellen med sametinget. Det norska sametinget har däremot betydligt högre förtroende.
– Det norska sametinget har dubbelt så stor budget och mer självständighet med tydligt ansvar för vissa frågor som exempelvis att skriva avtal med fylken och kommuner om undervisning och språkfrågor, säger doktoranden Ragnhild Nilsson vid Stockholms universitet som länge forskat kring sametinget.
En väljarundersökning som hon varit med om att genomföra från förra valet visade att endast 16 procent av röstande samer i Sverige hade högt förtroende för sametinget. Motsvarande andel i Norge är 56 procent.
LÄS MER: Samefrågor kräver annorlunda valrörelse
Ragnhild Nilsson menar att en förklaring är den svenska konstruktionen där sametinget har begränsad makt som en myndighet under regeringen.
– Det är en form av institutionell vanmakt och det finns en enighet bland samiska politiker om att självbestämmandet i förhållande till staten måste öka, men olika synpunkter om vilka delar som bör omfattas av mer självbestämmande.
Sametingets kansli i Kiruna. – Det är en form av institutionell vanmakt, säger doktoranden Ragnhild Nilsson om sametingets begränsade makt. Med större självbestämmande skulle förtroendet för sametinget öka, anser hon. Foto: Marie Enoksson
Är detta en förklaring även till att valdeltagandet är lägre i Sverige?
– Nja, där är förmodligen huvudorsaken att Norge har sitt val till sametinget samordnat med allmänna val. Senast röstade 54 procent i Sverige och i Norge 67 procent.
Ragnhild Nilsson beskriver väljarkåren och partiväsendet som stabilt. Väljarnas rörlighet mellan partierna är mindre än i allmänna val och i grunden är det samma partier sedan första valet 1993, även om vissa partier bytt namn.
– I många frågor som språk, kulturutveckling, utbildning, och vård/omsorg finns en enighet men det finns samtidigt tydliga politiska skiljelinjer – exempelvis ILOs konvention 169, som rennäringspartierna är mer positiva till, och utvidgade jakt- och fiskerättigheter, där samma partier är starkt emot.
[blockquote author=”Ragnhild Nilsson” pull=”pullleft”]”I Norge räcker det med att någon i tre generationsled bakåt talat samiska för att ha rätt att rösta.” [/blockquote]
Samtidigt som förtroende för sametinget är lågt bland väljarna så tycker en majoritet, enligt väljarundersökningen gjord av Stockholms universitet, att sametinget är viktigt. Det finns också ett stöd från en majoritet för gällande rösträttskriterier, som kräver att minst en far- eller morförälder talat samiska.
– Men 30 procent vill se en utvidgning av kriterierna. I Norge räcker det med att någon i tre generationsled bakåt talat samiska för att ha rätt att rösta. I den nordiska samekonventionen finns förslag om gemensam rösträttslängd och att den norska modellen ska gälla, säger Ragnhild Nilsson.
[vc_row][vc_column][thb_gap height=”30″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion][vc_tta_section title=”Fakta Sametinget” tab_id=”1503045946484-0c125930-802f”][vc_column_text]
Sametinget är en myndighet under regeringen och även ett folkvalt organ med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige. Har funnits sedan 1993 och har fyraåriga mandatperioder.
I valet 21 maj kandiderar nio partier. 8 766 samer har registrerat sig för att rösta. Två tredjedelar av dem bor i Norrbottens och Västerbottens län, men tredje län är Stockholm med åtta procent av de röstberättigade.
Sametinget har 31 ledamöter och träffas för plenum tre gånger per år. Huvudort är Kiruna.
[/vc_column_text][/vc_tta_section][/vc_tta_accordion][/vc_column][/vc_row]
Fredrik Mårtensson, frilansande journalist
