MSB får begära hjälp från Nato
MSB får nu möjlighet att söka hjälp för bränderna även utanför EU, dessutom får de även ekonomiska medel för att stötta upp kommunerna för de kostnader som uppstår i samband med skogsbränderna. Foto: Robin Velander.
Flera svåra bränder rasar i Europa. Stödet Sverige fått och får kan komma att dirigeras om. För att ligga steget före får nu Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) möjlighet att begära hjälp även utanför EU.
Bränderna fortsätter härja i Sverige. Värst utsatt är Kårböle i Ljusdals kommun, Trängslet i Ådalen och flera platser i Härjedalen. Under torsdagen höll statsminister Stefan Löfven en presskonferens på temat.
Han meddelade att regeringen beslutat att utöka MSBs mandat. Myndigheten får därmed möjlighet att begära flygande brandresurser utanför EUs civilskyddssamarbete. Beslutet gäller under en begränsad period och då kan MSB begära internationellt stöd från Nato-länder. Det sker inom ramen för organisationen Partnerskap och fred. Bland annat har Turkiet och Ukraina erbjudit hjälp. Beslutet kommer efter en begäran från MSB om att söka internationellt bistånd utanför EU.
Stefan Löfven konstaterade att bränderna riskerar att förvärras och att eftersläckningsarbetet kommer att bli omfattande. Han tryckte på att det nu krävs uthållighet. De kommuner där bränderna härjar är hårt ansatta. Visserligen är det ytterst ett kommunalt ansvar att planera och genomföra insatser men påfrestningarna är enorma, betonade Löfven.
– Vi måste nu ställa upp solidariskt med de kommunerna. Välfärden får inte riskeras i vissa delar av landet och klyftorna växa. Kommunerna ska få hjälp.
Regeringen tillför 300 miljoner kronor. MSB får också 25 miljoner kronor för att kunna ersätta frivilligorganisationerna för kostnader som inte ersätts på annat sätt.
Regeringen har också diskuterat stöd till de drabbade skogsägarna och jordbrukarna.
– Det är stora värden som nu förstörs trots heroiska räddningsinsatser.
Vad skulle man kunna tänka sig för stöd?
– Först måste vi titta på hur det ser ut försäkringsmässigt. Men för bönderna kan man till exempel underlätta via EU-stödet. Enligt nuvarande regler får man i dag betala ut 75 procent i förskott, nu höjer vi det till 85 procent för att klara likviditeten. Vi kan också titta på foder. Var kan man slå någonstans där man normalt inte slår, och transportera det till andra delar av landet. Ytterst måste vi se till att företagen som har det problematiskt ekonomiskt ska klara sig. Det kan bli fråga om ett antal olika åtgärder.
