Varnar för glädjebetygen

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Friskolejättarnas glädjebetyg undergräver förtroendet för antagningssystemet, varnar högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S).

Alliansen och SD vill behålla vinstintresset inom skolan.

– De går de stora skolkoncernernas intresse mot elevernas rätt till rättvisa betyg, säger Hellmark Knutsson (S).

Skolforskaren Jonas Vlachos, vid Institutet för näringslivsforskning, har jämfört de nationella proven med friskoleelevernas betyg och slår fast att friskolor konsekvent ger högre betyg till sina elever än de kommunala skolorna. Glädjebetygen är uppenbara även om hänsyn tas till elevsammansättning och problemen är extra tydliga i de stora skolkoncernerna.

Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) reagerar starkt på studien.

– Det är väldigt oroväckande. Tidigare studier har visat att den här skillnaden finns mellan friskolor och de kommunala skolorna i grundskolan. Nu visar det här att det också är ett mönster i gymnasiet.

helene-hellmark-knutsson
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. Foto: Ylva Säfvelin/AIP

Kritiken riktas mot marknadsstyrningen som ger incitament till friskolorna att ge högre betyg för att få fler ”kunder” och därmed större vinster. Men frågan är större än så. Hur många kommunala skolelever har missat att komma in på högskolan/gymnasiet för att en friskoleelev med överbetyg har fått platsen i stället? 71 000 elever går i friskolegymnasier.

– Det undergräver hela förtroendet för antagningssystemet, säger högskoleminister Heléne Hellmark Knutsson (S).

– Vi har diskussion om fusk på högskoleprovet, att man kan köpa sig in. När nu friskolorna inte sätter rättvisande betyg så blir det också ett sätt att köpa sig förbi dem som kämpar för att få betyg som motsvarar deras kunskapsnivå.

Högskoleministern beklagar att de borgerliga partierna inte ser vad marknadsstyrningen gör med skolan.

Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer är jurist med specialitet att stämma universitet för orättvis antagning. Med pengar från Svenskt Näringsliv grundade han Centrum för rättvisa för att ta politisk strid med juridiken som vapen. Exempelvis mot kvotering av studenter med annan bakgrund med lägre betyg.

Men Strömmer lär knappast driva massiv grupptalan mot friskolornas betygsfusk, även om den orättvisan berör tusenfalt fler än kvotering.

– Där kan man se det motstridiga, att här går de snarare de stora skolkoncernernas intresse mot elevernas rätt till rättvisa betyg, och också mot att ha ett tydligt kunskapsfokus, säger Hellmark Knutsson (S).

För att motverka problemet vill regeringen bland annat ha ett antagningssystem där högskoleprov och lärosätens egna urvalsmetoder kompletterar betygen.

– Men problemet är att incitamenten som marknadsstyrningen innebär är så starka att man läcker nationella prov för att eleverna ska skriva bättre på dem. Då tappar de sin legitimitet. Vi kan inte ha så här starka marknadsincitament i skolsystemet.

Som juristen Gunnar Strömmer uttryckte det på DN debatt:

”Vill vi verkligen ha ett samhälle där staten undergräver i stället för att värna grundläggande principer om likabehandling och likhet inför lagen?”

Friskolefakta

71 000 elever går i friskolegymnasier i Sverige. Skolforskaren Jonas Vlachos slår fast att i synnerhet de stora skolkoncernerna ger högre betyg än kommunala skolor.

Det här vill S göra

• Krafttag mot glädjebetyg.

• Förbjud skolreklam.

• Skattepengar avsedda för skolan ska stanna i skolan. S vill kraftigt begränsa vinster i välfärden, inte minst i skolan.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm