Debatt: Vi vill kvalitetsstämpla undersköterskeyrket

Ett par undersköterskor
När fler vårdbiträden anställs ökar också behovet av att slå fast vad som skiljer undersköterskor från vårdbiträden, menar skribenterna. Foto: Ove Andersson/AIBILD

Tillräcklig bemanning är grunden för god kvalitet, hög patientsäkerhet och bra tillgänglighet inom såväl sjukvård som omsorg, skriver Åsa Regnér, Annika Strandhäll och Tobias Baudin.

Tillräcklig bemanning innebär både ett tillräckligt antal anställda och att dessa har rätt kompetens i förhållande till arbetsuppgifterna. Ska välfärden hålla bästa kvalitet måste alla yrkesgrupper ha tydliga uppgifter och rätt förutsättningar.

Undersköterskor är Sveriges största yrkesgrupp, inte bara inom vård och omsorg utan på arbetsmarknaden totalt. Inom kommunerna, i hemtjänsten, på äldreboenden och i hemsjukvården arbetar omkring 138 000 undersköterskor. De är ryggraden i bemanningen och utför centrala arbetsuppgifter. Utöver omvårdnad kan det handla om att på delegation av sjuksköterskor ge läkemedel till äldre.

I hälso- och sjukvården arbetar ytterligare ungefär 45 000 undersköterskor – med framför allt omvårdande uppgifter. De är en viktig kompetens i vårdteamet sida vid sida med exempelvis sjuksköterskor och läkare. På många håll anställs nu därför fler undersköterskor och behovet kommer att vara mycket stort också framöver, inte minst i takt med att den svenska befolkningen lever allt längre.

Trots detta är undersköterskeyrket i dag inte reglerat. Det finns inga tydliga krav på utbildningen, och till skillnad från reglerade yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården är undersköterska inget legitimationsyrke, eller på annat sätt reglerat. Det är ett problem, inte minst för patientsäkerheten.

”När fler vårdbiträden anställs ökar också behovet av att slå fast vad som skiljer undersköterskor från vårdbiträden.”

Utbildningsvägarna skiljer sig kraftigt åt – utbildningsinnehållet varierar såväl beroende på var i landet du utbildar dig som på vilken utbildningsformen är, gymnasial eller vuxenutbildning.

Vi vill tydliggöra vad det innebär när någon bär titeln undersköterska. När fler vårdbiträden anställs ökar också behovet av att slå fast vad som skiljer undersköterskor från vårdbiträden.

Kommunal driver mycket aktivt frågan om legitimation för undersköterskor. Vi är helt överens om behovet av att reglera undersköterskeyrket, att slå fast vad man måste kunna för att få kalla sig för undersköterska och vad utbildningar till yrket måste innehålla. Regeringen har nu dragit igång en utredning som ska föreslå hur detta görs på bästa sätt.

Därutöver kommer Socialstyrelsen och Skolverket att ges i uppdrag att presentera lösningar för hur vi säkerställer lika kompetenskrav och förslag på en undersköterskeexamen för utbildningen.

Vi vill öka kvaliteten, göra det lättare att både anställa och bli anställd. Detta kan också öka undersköterskeyrkets attraktivitet och bli en kvalitetsstämpel. Målsättningen är att fler aktivt ska välja undersköterskeyrket, som kommer att vara en central del av framtidens välfärd.

Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal
Åsa Regnér, äldreminister (S)
Annika Strandhäll, socialminister (S)

Debattartikel/Krönika
Debattartikel/Krönika

Aktuellt i Politiken publicerar debattartiklar och krönikor om politik.

Kontakta oss på debatt@aipmedia.se för mer info. Textlängd är 3 500 tecken inklusive blanksteg.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning