Årets Anna Lindh-pristagare är här

Mina Dennert är årets Anna Lindh-pristagare. Foto: Jonatan Fernström

I dag är det 14 år sedan Anna Lindh mördades. I dag delas också priset ut till årets Anna Lindh-pristagare.
– Jag är hedrad, säger Mina Dennert som skapat Facebookgruppen #jagärhär som står upp mot hot och hat på nätet.

Mina Dennert är årets Anna Lindh-pristagare. Priset får hon för att hon grundat Facebook-gruppen #jagärhär som arbetar för ett inkluderande samhälle.

Kommentarsfälten på sociala medier svämmas över av hat och hot. Kanske så mycket att vi blivit immuna och ibland inte ens reagerar längre. Men Mina Dennert, och andra i #jagärhär, reagerar. Just reaktionen är Facebookgruppens, som i dag har närmare 80000 medlemmar, metod.

Det kan vara obehagligt att stå upp mot hatet själv, men gör man det tillsammans blir det mindre otäckt och också mer verkningsfullt.

– Människor gör som andra människor gör. Skriver någon något fult då försöker andra överträffa det med att vara så ful i mun och så äcklig som möjligt. Men om då någon bryter det, går in och försöker styra upp på ett trevligt sätt, ja, då pratar folk med en trevlig ton i stället, säger Mina Dennert.

Om man som medlem i #jagärhär uppmärksammar ett dåligt bemötande någonstans på nätet kan man starta en tråd om detta. Med hjälp av varandra går sedan medlemmarna in i kommentarsfältet och helt enkelt säger ifrån.

– Människor kan behöva hjälp med att markera i nyhetsflödet när de har hamnat fel. Man kan behöva en knuff för att komma ut ur sin filterbubbla, säger Mina Dennert.

Internet skulle vara superdemokratiskt, det skulle vara en chans för alla att nå ut. Öppet för alla, alla kan få uppmärksamhet utan att vara kända. Men, menar Mina Dennert, nu är vi i stället genom olika algoritmer instängda i olika filterbubblor där man bara möter likasinnade.

Ett annat demokratiproblem är de betalningsmodeller som olika medier använder sig av. Etablerade medier, som till exempel Dagens Nyheter, låser in delar av sitt material. Det som står till buds för dem som inte kan eller vill betala är mer ”alternativa” sajter.

– Man har kanske inte som tradition i sin familj att betala för nyheter. Och då blir man mycket mer utsatt. Vi vet dessutom att väldigt många inte går direkt till en nyhetssajt, utan man går via sociala medier-flödet. Det är där man får sin information.

Metoden som #jagärhär använder sig av har visat sig vara väldigt effektiv. Med kommentarer i ett flöde kan de skifta riktningen på diskussionen. På så sätt trycks hat och hot-kommentarer ner i flödet. Den som läser tar oftast bara till sig de översta kommentarerna och där ligger efter att #jagärhär gjort sitt i stället balanserade kommentarer som handlar om själva sakfrågan och inte går på person. Responsen har varit stor.

– Människor tycker att det här är så välkommet. Vi får ofta kommentarer där man tackar oss och uppmuntrar oss att inte ge upp. De som hör av sig har ofta varit utsatta själva och har fått mycket skit. De känner sig stärkta av att vi är många, säger Mina Dennert.

Men många skulle kunna vara ännu fler. Mina Dennert pratar om gruppen ”de goda tysta” den stora majoriteten. De som har schysta värderingar, men inte uttalar dem högt.

– De har ofta mycket makt och skulle kunna göra stor skillnad. De behöver känna att de har en viktig roll att spela.

Mina Dennert nämner Trump-effekten. Den som väckte många av de goda tysta. Vi som sa att det var löjligt att tänka sig att Trump skulle vinna valet och bli USAs nästa president.

– Trump har gjort mycket för att väcka den stora massan, säger hon och skrattar.

Det är viktigt, både för journalister och politiker, att jobba med frågan om tonen på nätet. Det är en demokratifråga.

– Om det bara är pajkastning och att man hänger ut folk, när ska vi då prata om de politiska frågorna? Det är inte en speciellt bra miljö för en demokrati.

Mina Dennert är själv journalist och författare. Det skrivna ordet har alltid funnits med henne, men hennes dröm var inte att skriva om och mot rasism. Hon hade hoppats att hon skulle kunna skriva om annat än hat och intolerans.

– Rasismen tar stor plats och blir väldigt närvarande om man jobbar mot den. Jag tror många kämpar med att de egentligen vill tala om andra saker, men de dras hela tiden tillbaka. För rasismen försvinner ju inte. Därför får man aldrig syssla med det som är roligt, säger hon lite sorgset.

Hon har alltid varit den som påpekat, som sagt ifrån, den som inte var tyst.

– Det kunde vara jättejobbigt i klassrummet. Jag upplevdes nog som ganska bråkig, säger Mina Dennert.

Och nu får du Anna Lindh-priset, hur känns det?

– Anna Lindh är en stor förebild. Jag har vuxit upp med Olof Palmes arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Internationellt är Anna Lindh ett jättestort och viktigt namn. Att få förknippas med en sådan person är väldigt stort. Det känns hedersfyllt.

 

Mina Dennert
Ålder: 41 år.
Bor: Göteborg.
Familj: Man och två barn, Miriam och Mark. Och en bonusdotter, Meandra.
Aktuell: Årets Anna Lindh-pristagare.
Vad tänker du på? – Att jag ska orka hålla lågan levande, att jag ska orka i längden.

 

Fotnot: Intervjun är publicerad i nr 35 av Aktuellt i Politiken.

Spara

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning