Vinstförbud hindrar inte valfrihet, visar ny rapport
Skolkoncerner hävdar att valfriheten försvinner utan vinst – men erfarenheter från andra länder visar att det inte stämmer. Foto: Alexander Bygdén/AiP
Ett vinstförbud är inget hinder för att elever och föräldrar ska kunna välja skola. Det visar erfarenhet från andra länder, enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst.
Norge – nej. Danmark – nej. Frankrike – nej. England – nej. Och så vidare, med undantag av Sverige. Så ser det ut om man listar länder som tillåter vinstutdelning från den offentligt finansierade skolan, oavsett om länderna tillåter skolor i aktiebolagsform eller inte. Det visar en genomgång av olika länders lagstiftning som riksdagens utredningstjänst har gjort.
Många av de jämförda ländernas skolsystem har både förbud mot vinster och en lång tradition av fristående skolor. Enligt S visar det att det går utmärkt att kombinera vinstförbud med friskolor och valfrihet.
Ett exempel är Norge, där det länge har varit möjligt att driva friskolor. För att bli godkänd och få tillgång till offentlig finansiering måste skolan visa på en särskild grund och etableringen får inte medföra negativa konsekvenser för det offentliga skolutbudet.
– Vår lagstiftning är väldigt sträng när det handlar om att ta ut vinst. Alla pengar vi beviljar till skolor ska komma eleverna till godo. Nu jobbar vi med nya regler för förskolan så att det inte heller ska vara möjligt att ta ut stora överskott utan säkra att pengarna blir i förskolan och jobbar för barnen och inte på börsen eller går till spekulation och vinst, sa den norska kunskapsministern Tonje Brenna från Arbetarpartiet, som berättade om Norges system på en pressträff tillsammans med S partisekreterare Tobias Baudin.
– I en tid där vi alla kommer att behöva mer kompetens för att klara oss i framtiden har skolan blivit ett ännu viktigare politiskt ansvar, sa Tonje Brenna.
Även i Norden, där länderna på många sätt liknar varandra, organiseras skolan på olika sätt. I Norge kan aktiebolag bedriva skolor och ingå i koncerner, men det är inte möjligt att ge utdelning eller överföra överskott till ägarna. Danmark har en lång tradition med friskolor men de tillåts inte i bolagsform. I Finland drivs drygt 95 procent av grundskolorna av en kommun eller samkommun.
– Men det finns bara ett land som har ett miljardläckage från skolan i form av vinstutdelning.
Inget annat land tillåter vinstuttag från den offentligt finansierade skolan och inget annat land har velat ta efter den svenska marknadsskolan med vinstuttag och guldregn över friskolekoncernerna, sa Tobias Baudin.
Koncernen Academedia, en av spelarna på den svenska skolmarknaden, gick samma dag som pressträffen ut med att de föreslår en vinstutdelning på 185 miljoner kronor till sina ägare i år. Vd Marcus Strömberg skriver i en kommentar att ”Verksamhetsåret 2021/22 kan summeras som ett av våra starkaste år någonsin. Antalet barn och elever i skolsegmenten ökade med 5,4 procent och omsättningen ökade med 7,5 procent.”
– Det är precis de pengarna som hade kunnat gå till barnen – eleverna – eller till lärarna. Det här är ett ekonomiskt vansinne och det innebär att drivkraften förskjuts från elevernas bästa till vinstjakten, sa Tobias Baudin.
Socialdemokraterna går till val på att förbjuda vinstuttag ur skolan, att ändra skolpengen så att friskolor inte får betalt för ett ansvar de inte har, ta bort skolköerna och ge kommunerna veto vid utökning och nyetableringar av friskolor.
