Vill få svenskar mer EU-alerta
Anna Hedh (S) har varit EU-parlamentariker i 13 år. Hon oroas av det låga engagemanget i EU-frågor, trots att EU fått mer makt och det mesta när det gäller lagstiftning tas i EU långt innan det diskuteras hemma i Sverige.
– Vi bör vara mer alerta och involverade i EU. Men våra politiker är inte så duktiga på att på ett naturligt sätt prata om EU, säger hon.
Hur har arbetet i EU förändrats sedan du blev ledamot?
– Väldigt mycket. För det första har EU fått mer makt, vilket gjort att parlamentet blivit medbeslutande i de flesta lagstiftningarna. Innan 2008 var det bara några få lagar vi fick vara med och bestämma om, annars fick vi bara yttra oss. Men sedan den här ändringen har vår arbetssituation blivit enorm. Det tar enormt mycket tid och kraft men det är också fantastiskt roligt. När vi Europaparlamentariker får ansvar för en fråga har vi ofta mer makt än en minister som är ansvarig för lagstiftningar. Det är också en anledning till att engagemanget i Sverige borde bli större.
– Men sen finns en tråkig politisk utveckling med den kraftiga ökningen av högerextremister, det har gjort vårt arbete svårare.
[blockquote author=”Anna Hedh” pull=”pullleft”]”Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) påverkar EUs beslut så mycket som 70 procent av ditt liv.”[/blockquote] Hur påverkar EUs arbete oss i Sverige?
– I och med att vi antog Lissabonfördraget gav vi bort väldigt mycket makt till EU. Mer makt än vad jag tror att politiker och medborgare har en aning om. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) påverkar EUs beslut så mycket som 70 procent av ditt liv.
– Men vi i Sverige är sämst i hela Europa på att informera om och integrera EUs politik med inrikespolitiken.
Kan du ge exempel?
– Massor. Upphandlingsregler, stadsplanering, livsmedelslagstiftning, alla djurhållningsregler, allt som rör jordbruk, vatten. Allt vatten, oavsett om det kommer ur kranen eller finns i en bassäng, konsumentlagstiftning, regler för kort i bank, regler för mobiltelefoner, arbetsmiljöregler.
Finns det något det inte påverkar?
– Sjukvården, hur vi utför den, däremot arbetsmiljön som sagt, skolan, kultur. Men i övrigt i stort sett allting som rör vår vardag.
Foto: Ylva Säfvelin/AIBILD” width=”700″ height=”467″> Svenska S-gruppen i EU-parlamentet pratar igenom hur de ska rösta inför en votering. Foto: Ylva Säfvelin/AIBILDVilka slutsatser ska man dra av detta?
– Alla lagstiftningar tas här, långt innan man pratar om dem hemma.
– Våra politiker är inte så duktiga på att på ett naturligt sätt prata om det och om EU. Fokus ligger på att allt beslutas i Sverige. Men det är inte sant. Därför bör vi vara mer alerta hemma och på ett mer naturligt sätt var mer involverade i EU. Politiken står på fyra ben: EU, riksdag, regioner och kommuner.
Hur kan jag som medborgare i en kommun påverka EU?
– Du kan följa de frågor du är intresserad av på www.europarl.europa.eu. Allt det vi sagt på våra möten finns där, det går att få tag på alla dokument, allt som behövs.
– Inför varje lagstiftningsförslag som kommissionen vill lägga fram skickar kommissionen ut en grönbok eller vitbok där de skriver ner mellan tre och sex frågeställningar. Alla medborgare, enskilda, organisationer, partier, regeringar och parlament får svara på de här grön- och vitböckerna. Men vi är rent ut sagt skitdåliga i Sverige på att göra det.
– Och var jag än kommer nämner jag detta och det blir alltid en aha-upplevelse.
[blockquote author=”Anna Hedh” pull=”normal”]”Alla medborgare, enskilda, organisationer, partier, regeringar och parlament får svara på de här grön- och vitböckerna. Men vi är rent ut sagt skitdåliga i Sverige på att göra det.”[/blockquote]
Vad händer i Bryssel?
– Två veckor i månaden arbetar vi i våra utskott, det fungerar ungefär som i riksdagen. Där diskuterar vi olika lagförslag. En vecka i månaden träffas vi i de politiska grupperna, jag träffar de 190 socialdemokraterna i EU och vi diskuterar aktuella politiska frågor, och vi sätter ner foten i olika lagstiftningsfrågor.
…och i Strasbourg?
– Dit åker vi en vecka i månaden och röstar om olika lagstiftningar som ligger i pipeline. Vi har också andra möten, delegationsmöten och extramöten om frågor som är särskilt intressanta för oss.
Vad tycker du om att ni flyttar till Strasbourg en gång i månaden?
– Det är helt galet. Men vi kan inte göra något åt det, det är ministerrådet som bestämmer. Men vi försöker pusha på och påtala hur oansvarigt det är. Det kostar både i pengar och miljö.
[vc_row][vc_column][thb_gap height=”30″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion][vc_tta_section title=”EU – uttryck och institutioner.” tab_id=”1503045946484-0c125930-802f”][vc_column_text]
Vad betyder uttrycken?
INITIATIV(B)etänkande: Medlemmar i Europaparlamentet tar upp frågor som man anser är viktiga och tycker att ministerrådet och kommissionen ska uppmärksamma och möjligen göra lagstiftning av framöver. Man kan jämföra det med en motion i riksdagen.
Direktiv: En minimilagstiftning. Exempel på det är det aktuella utstationeringsdirektivet.
Förordning: Harmonierad lagstiftning, exempel på det är flyktingpolitiken och frågor som rör miljö och klimat. Alla måste ha samma regler annars är det ingen mening.
Resolution: Kan handla om uttalande från EU-parlamentet i en fråga där EU anser att ett land utanför EU beter sig illa.
EUs institutioner
Kommissionen – består av 28 kommissionärer, en från varje EU-land. Cecilia Malmström (L) är Sveriges EU-kommissionär. Kommissionen lägger de flesta förslagen till ny lagstiftning. På några områden; polis- och straffrättsliga områden, kan även ministerrådet föreslå nya lagar. Inga lagar föreslås i utrikespolitiken.
Ministerrådet – består av ministrar från de 28 medlemsländerna. Beroende på vilket ämne som ska avhandlas träffas olika ministrar vid olika tillfällen. Ministerrådet är lagstiftare tillsammans med EU-parlamentet, se nedan.
Utskotten – Det finns 20 fasta utskott. Det är i utskotten den politiska debatten förs och de är öppna och går att följa på EU-parlamentets webbplats. Utskotten utser en föredragande, så kallad rapportör, som har stort inflytande över hur lagtexter utformas. De är därför intressanta för lobbyister och olika intresseorganisationer.
Parlamentet – en av EUs två lagstiftande institutioner och väljs i direkta och allmänna val vart femte år. De senaste valen hölls i maj 2014. EU-parlamentet har tre huvuduppgifter: Stifta lagar, utöva kontroll och besluta om EU-budgeten.
Trilogen = förlikning, när MR och EP inte kommit överens efter två omgångar.
[/vc_column_text][/vc_tta_section][/vc_tta_accordion][/vc_column][/vc_row]
