Vilhelm Konnander: Moskva är tyst
Folket ville frihet. Putin ville våld, men vägen till våld var stängd. Svaret ”Moskva är tyst” – förlamat och likgiltigt – spökar än för Rysslands diktator.
Året var 1989. Platsen Östtyskland. Muren föll och Putin såg där maktlöst på hur övermakt övergick i vanmakt över en natt. Viljan att vända vanmakten mot väst, med lögn, hot och maktspråk har format Rysslands reaktionära relationer med omvärlden. Denna vanmaktens logik måste brytas om fred, frihet och rättvisa åter ska råda i Europa.
Vi har frågat oss ”Vem är Putin?” i över 20 år och förstår inte att frågan är svaret. För han är ingen och vem han vill. Putin är propaganda formad som avbild, vrångbild och spegelbild för våldets och plundringens välde. Hot avlöser varandra – kärnvapen, krig, köld, svält, flykt – tills vår enda tanke är att skydda oss. Putinismens förakt för svaghet vänder svaghet till styrka, vanmakt till makt, genom terror under kärnvapenhot.
Putin får oss att fråga när kriget tar slut och hur, i stället för hur fred ska nås. Men önskan om ett slut gör att det inte tar slut. ”Vad händer om?” övertrumfar ”Vad vill vi?” och här måste vi veta vad vi vill uppnå och hur. För annars tar det aldrig slut.
Putin är propaganda formad som avbild, vrångbild och spegelbild för våldets och plundringens välde.
Vi måste vända vanmaktens logik, bryta beteenden, som bevarar Putins maktmissbruk och västs medberoende. Lära oss acceptera, bekräfta, välkomna förändring i stället för anpassning och eftergifter.
Inför rättvisan är Moskva tyst. Svarslöst inför de orättvisor som bär systemet, för de går inte att rättfärdiga.
Att söka betydelsen i vårt och Rysslands agerande för att skilja dem åt, gott från ont, fred från krig. Att stå emot är inte nog. Motståndet måste få mening och logik för att ge hopp. Vi vill ha fred, men varaktig fred nås bara genom rättvisa, upprättelse och försoning. Rättvisan är central.
I Ryssland råder orättvisa. Socialt och ekonomiskt bland de värsta. Rättslöshet och godtycke. Korruption och maffiavälde. Otryggt, osäkert. Känslan av kollaps, att allt rasar, hänger över folk. Moskvas makt vilar på folkets vanmakt och så når orättvisan även oss.
När Putin pressar upp priser på energi och mat eller driver folk på flykt plundrar och prövar han även oss. Ju mer putinism, desto större orättvisor för oss alla.
Inför rättvisan är Moskva tyst. Svarslöst inför de orättvisor som bär systemet, för de går inte att rättfärdiga. För rättvisan är farlig för förtrycket, frigör från förlamningen. Vill vi fred och frihet, måste folk få rättvisa. Det är så krig tar slut i vad som är rätt, riktigt och rimligt. Fredens segrar är svårare än krigets. Modet att erövra dem är att aldrig tystna i kampen för rättvisan.
Vilhelm Konnander är säkerhetsrådgivare
