”Vi måste stödja ett demokratiskt Palestina”

Tidigare utrikesminister Ann Linde har fått ett nytt uppdrag, för europeiska socialdemokratiska tankesmedjan Feps. Foto: Ylva Säfvelin

Tidigare utrikesminister Ann Linde har fortsatt att vara aktiv i internationella frågor efter regeringsskiftet. För några veckor sedan fick hon ett nytt uppdrag, för den
europeiska socialdemokratiska tankesmedjan Feps.
– Det är jättespännande frågor. Jag känner verkligen att jag kan bidra med
min erfarenhet.

Feps står för Foundation for European Progressive Studies (Feps), tankesmedja för den socialdemokratiska partigruppen i Europaparlamentet. Parlamentet bekostar att partigrupperna har egna tankesmedjor och Feps bildades 2008.

– Feps har ett tiotal arbetsområden, det handlar huvudsakligen om sociala frågor, arbetsmarknad och klimat.

Och så världen, och det är där Ann Linde nu har fått en roll som ”special advisor on foreign affairs”. 

– Det är jätteroligt!

Uppgiften innebär att ge råd och föra diskussioner med tankesmedjans ledning, men även att företräda Feps. Ett av hennes första uppdrag var att delta i en resa till Israel och Palestina arrangerad av det europeiska socialdemokratiska partiet ESP, tillsammans med ESPs generalsekreterare, två parlamentariker från Italien och Holland samt Portugals vice utrikesminister. 

– Jag kan bidra med högnivåkontakter eftersom det är någonting jag har med mig från min tid som utrikesminister.

De träffade och förde samtal med bland andra Israels president Isaac Herzog och Palestinas premiärminister Mohammad Shtayyeh.

Den europeiska socialdemokratiska delegationen besökte bland annat den förstörda kibbutzen Beeri under sitt besök i Israel och Palestina. Foto: Privat

Det som gjorde starkast intryck var ett besök på en av de kibbutzer som attackerades 7 oktober. Den ligger några kilometer från Gaza och samtidigt som de såg förstörelsen som Hamas lämnat efter sig kunde de se röken från Gaza och höra ljudet av bombningen.

Många av dem som bodde på kibbutzen Beeri var fredsaktivister, 70 procent av dem röstade på progressiva partier. Ann Linde visar bilder och filmer från ruinerna av det som en gång var bland annat bostäder och förskola och återberättar vittnesmål från överlevare som gruppen träffade vid besöket.

Hela det här fruktansvärda kriget började med terroristattacken. Det har nästan kommit i skymundan av bombningarna av Gaza som i sig kräver oacceptabelt många oskyldiga liv. Samtidigt är det viktigt att ha klart för sig vad Hamas gjorde.

– När attacken skedde kom ungefär 400 Hamasanhängare som gick från hus till hus och ropade ”judar, judar”. De gick in i husen, mördade människor och våldtog både kvinnor och män.

Ett hundratal personer dog, 29 togs som gisslan. I flera fall mördades hela familjer utom det yngsta barnet, för att någon skulle finnas kvar och vittna om vad som hänt. Byggnader förstördes av granater och eldsvådor. 

Ann Linde väljer sina ord med omsorg, för konflikten i Israel och Palestina rör upp känslor. Hon var tvungen att stänga av kommentarerna på sociala medier när hon lagt upp några av de minst upprörande bilderna från besöket på den förstörda kibbutzen, eftersom det kom så många kommentarer om att det var fejk, att det var Israel som iscensatt det hela, och liknande.   

– Hela det här fruktansvärda kriget började med terroristattacken. Det har nästan kommit i skymundan av bombningarna av Gaza som i sig kräver oacceptabelt många oskyldiga liv. Samtidigt är det viktigt att ha klart för sig vad Hamas gjorde.

Ann Linde har besökt Gazaremsan både innan och efter att Hamas tog makten 2007 och har själv kunnat se vad det islamistiska styret har inneburit för samhället.

– Det är viktigt att man inte glömmer bort vad Hamas gjorde. Därför säger vi att Hamasstyret är ett existentiellt hot mot Israel och de har rätt att försvara sig. Men med det sagt har man bara rätt att försvara sig genom att på alla sätt skydda civila och det måste Israel göra på ett helt annat sätt än man har gjort hittills. De måste få till en vapenvila och att det kommer in humanitärt stöd i Gaza.

Socialdemokraterna kritiserar också den svenska regeringen, tillägger hon, för att utvecklingsbiståndet till Palestina stoppats.

– Ska man få någon chans att få ett Palestina som är en livskraftig stat måste man bekämpa islamisterna och stödja de krafter som vill ha ett demokratiskt Palestina. Det har även USAs utrikesminister upprepat gång på gång den senaste tiden.

Hon påpekar att när Sverige erkände Palestina som en stat 2014 var det för att ge hopp om att tvåstatslösningen skulle kunna bli verklighet. Den palestinska myndigheten och partiet Fatah har problem att ta itu med, och det är de enligt Ann Linde själva medvetna om. När de träffade den palestinske premiärministern Mohammad Shtayyeh talade han om 21 punkter för att reformera och revitalisera den palestinska myndigheten.

– Han sa att jag befinner mig på en plats mellan en klippa och en hård vägg, alla vill att vi ska reformera och ta större ansvar och samtidigt drar man undan stödet så vi inte kan göra det.

När delegationen mötte Israels president Isaac Herzog tog de bland annat upp vikten av att Israel måste skydda civila i Gaza, men även situationen för palestinier på Västbanken. 

– Högerstyret har inte tagit i med hårdhandskarna mot det våld som bosättare utsatt palestinier för. Det måste sluta och det tog vi upp med Herzog. 

Resan till Israel och Palestina skedde bara några dagar innan intervjun och det som hon sett och hört ligger fortfarande nära i hennes tankar. Men Ann Linde har fler strängar på sin internationella socialdemokratiska lyra, som hon sköter från sitt arbetsrum som hon inrett i ett rum hemma. 

För Progressive Alliance, en internationell sammanslutning av ett antal socialdemokratiska partier, deltog hon för en månad sedan på ett stort seminarium om demokratisk utveckling i Thailand, med deltagare från 24 asiatiska partier och organisationer. Förutom konferensen genomfördes utbildning av lokalpolitiker från hela Thailand och av partistyrelsen i det progressiva stora partiet Move Forward.

Hon har också besökt en rad länder för att prata om feministisk utrikespolitik. Ursprungslandet Sverige må ha skrotat beteckningen sedan högerregeringen tog över, men i dag för ett femtontal länder en feministisk utrikespolitik – och inte bara länder med progressivt styre. Nederländerna införde det till exempel under en högerliberal regering. 

– Det finns ett väldigt stort intresse och det är för att det gör skillnad, säger Ann Linde. 

Nyligen kom en utvärdering från Expertgruppen för biståndsanalys över de åtta år som Sverige bedrev en feministisk utrikespolitik och hon gillar rubriken: ”More than a label, less than a revolution” (mer än en etikett, mindre än en revolution).

Inom Feps är hon redan med och leder ett projekt om feministisk utrikespolitik. Det ska bland annat ta fram policypapper om hur feministisk utrikespolitik fungerar på olika områden, som handelspolitik, biståndspolitik och utrikespolitik.

– Vi har bildat ett nätverk med ungefär 60 akademiker, politiker och företrädare från frivilligorganisationer för att diskutera hur man kan ta feministisk utrikespolitik vidare. 

Feps jobbar även med frågor som rör afrikanska länder och Ukraina, och tillsammans med andra tankesmedjor pågår ett projekt med att ta fram förslag för att förbättra FN inför nästa års toppmöte om de globala utvecklingsmålen.

– Jag känner väldigt starkt för vår progressiva tankesmedja, jag känner att man kan utveckla saker, säger Ann Linde. 

Ann Linde på en utbildning för partistyrelsen för nya thailändska Move Forward som blev störst i valet i maj. Foto: Privat

Fakta: Feps

Foundation for European Progressive Studies (FEPS) är en progressiv politisk tankesmedja på EU-nivå. Dess uppdrag är att utveckla innovativ forskning, policyrådgivning, utbildning och debatter för att inspirera och informera socialistisk och socialdemokratisk politik över hela Europa.