Vi måste se barnens ilskeutbrott tidigt
Foto: Malicki M Beser
Genom att uppmärksamma riskfaktorer hos barn kan vi tidigt identifiera vilka som i vuxen ålder löper hög sannolikhet att hamna i kriminalitet. Låt därför långsiktigt förebyggande arbete bli en av de stenar som Magdalena Andersson vill vända i kampen mot gängvåldet.
Hej Magdalena Andersson, övriga politiker och medarbetare på social-, skol-, och justitiedepartementet!
Det hände inom en minut. Jag läste nyheten om en pojke runt 13 års ålder som var misstänkt för medhjälp till mordförsök. Med en gång kom jag ihåg Magdalena Anderssons uttalande, om att hon vill vända på varenda sten för att minska kriminaliteten. Samma minut tänkte jag på forskningsprojektet Dunedinstudien i Nya Zeeland. Resultaten av denna studie, genomförd över lång tid, kan vara just en av stenarna som Magdalena borde vända på.
I Dunedinstudien deltar samtliga barn som är födda mellan april 1972 och april 1973 i staden Dunedin i Nya Zeeland. Den fortlöper än i dag, och nästan alla ursprungliga deltagare är kvar i studien och följs upp i sina liv. Jag har, som specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatrin, följt studien under flera år för att hålla mig uppdaterad. Ett av studiens resultat är att det finns ett tydligt samband mellan individer som vid tre års ålder lider av ilskeutbrott och impulsivitet och att uppvisa våldsamt beteende i vuxen ålder. Flera forskargrupper från universitet världen över har kommit till samma slutsats.
Tänk om vi kunde uppmärksamma ilskeutbrott och impulsivitet vid fyraårs-kontrollen på BVC
Tänk om vi kunde uppmärksamma ilskeutbrott och impulsivitet vid fyraårs-kontrollen på BVC, tänk om vi kunde hitta de barnen som uppvisar dylika riskfaktorer. Tänk om vi kunde hjälpa familjer i ett tidigt skede, för att förebygga lidandet för dessa barn, deras familjer och deras potentiella framtida offer.
I Nya Zeeland har man även utvecklat ett program, ”Triple P”, för att stärka föräldrar i sitt föräldraskap. Programmet är med i Socialstyrelsens kunskapsstöd och är bevisat kostnadseffektivt.
Ett annat program för att stärka föräldrar i sitt föräldraskap, som är mer etablerat i Sverige, är KOMET. Erfarenheten är att användandet minskade konflikter i hemmet med 40 procent.
Den sten som jag nu vill att Magdalena Andersson ska vända på är ingen ”quickfix”,
Jag tror det skulle vara till hjälp att sänka skolåldern ytterligare. Barn som nu bor i Sverige har skolplikt och går till förskoleklass från höstterminen det år de fyller sex år. I Nederländerna får barn gå till förskoleklass på den dag de fyller fyra år, och de allra flesta gör det. Skolplikt finns från fem år. I Nya Zeeland är respektive åldrar fem år och skolplikt från sex år. Om vi sänker skolåldern så skulle även skolpersonal kunna hjälpa till med att erbjuda struktur, rutiner och trygghet till barnen, samt lära ut socialt beteende. Triple P finns nämligen även i en lärarversion. Detsamma gäller för KOMET.
Den sten som jag nu vill att Magdalena Andersson ska vända på är ingen ”quickfix”, det krävs uthållighet över flera år och flera mandatperioder. Vill ni veta mer om Dunedinstudien och sambandet mellan ilskeutbrott, impulsivitet och kriminalitet utan att läsa vetenskapliga artiklar, kolla då på dokumentären ”Predict my Future”, The Science of Us, 2016. Den går att hitta på Yotube.
Det är redan 35 år sedan jag var ST-läkare på Amsterdams universitetsklinik. Min dåvarande handledare i barn- och ungdomspsykiatri berättade då att vi, som framtida specialister, inte bara borde jobba med enskilda familjer på våra kammare, utan även delta i samhällsdebatten när det gällde vårt yrkesområde. Om jag inte gör det nu när det är så pass angeläget, när då?
Elisabeth den Teuling
