”Vi måste börja inse att vi varit för dåliga på integration”

Lina Stenberg, skribent och krönikör:

1. Handlar segregation främst om materiella frågor eller värderingsfrågor?

Här finns inget enkelt svar. Att segregation existerar – det vill säga att grupper med olika socioekonomisk tillhörighet inte bor eller möts i vardagen, i skolan eller i arbetslivet – är orsakat av värderingar. Värderingar som omsätts i politik och därmed blir materiell. Det handlar kortfattat om politik som inte prioriterar att jämna ut villkor, som inte tillräckligt höjer mer eftersatta grupper socialt och ekonomiskt. Viljan till integration är inte tillräckligt stor politiskt.

Det går att skylla på grupper och individer här, på de ekonomiskt eftersatta själva, på invandrarna som inte snabbt nog kommer in i samhället, på arbetsmarknaden och blir lönsamma. Men det går också att investera i att förbättra förutsättningarna för de här grupperna. Den investeringen kostar på kort sikt men betalar sig på lång sikt i samhället i stort.

2. Är det rätt med språkkrav för anställda inom äldreomsorgen respektive för svenskt medborgarskap?

Att lära sig svenska är en nyckel till integration och en hel del behöver göras för att SFI och språkundervisning ger nya svenskar en bättre väg in i samhället. Däremot är det både fördummande och direkt destruktivt att använda språket som ett identitetspolitiskt slagträ. Självklart ska alla i svensk äldreomsorg ges tillräckliga svenskkunskaper och självklart ska de som blir medborgare få lära sig svenska – utan piska.

3. Vilken är den enskilt viktigaste politiska åtgärden för att bryta segregationen?

Det finns bara ett sätt framåt. Vi måste börja i att inse att vi har varit för dåliga hittills på att skapa integration/jämlikhet. Men vi behöver också ta reda på vad som behöver göras så att det blir rätt nu, den här gången.

Hur skapar vi bra, trygga bostäder till rimliga avgifter för dem utan tjocka plånböcker? Hur skapar vi bra och likvärdiga skolor som ger alla elever oavsett bakgrund bästa möjliga förutsättningar i livet? Och hur ser vi till att sysselsättningen ökar bland de med svag anknytning till arbetsmarknaden – och säkerställer att lönerna är bra och arbetsvillkoren är drägliga.

Arbetarrörelsen har byggt världens mest jämlika samhälle en gång i tiden. Det är bara vi som kan göra samma sak igen. Om vi bara vill.

Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande (S) Eskilstuna:

1. Handlar segregation främst om materiella frågor eller värderingsfrågor?

Mer resurser kunde gjort stor skillnad innan parallella samhällen fanns. Särskilt om mottagandet anpassats neråt. Mer resurser nu hjälper, men får inte enkelt bort segregationen när nu dessa strukturer skapats och sitter djupt.

De som integreras, nära assimileras, det är vad Sverige kräver om vi är ärliga, gör det ofta av egen kraft. Det går bra för många. Där vilja och förmåga finns. Övriga riskerar det parallella samhället.

Endast mer pengar köper inte integration. Sådana mängder pengar går inte att få fram. Vad kostar det i politik och pengar i dag att få bort bostadssegregation eller få in tiotusentals analfabeter i jobb? Språk och utbildning, sådant som redan ges, samt normer, fixas inte med pengar. Individens insats krävs.

Kan/vill alla anpassa sig? Hedersförtryckare kan ha jobb. En hatar staten och ser lagar som frivilliga. Några tycker att kvinnor inte ska jobba. Någon att två fruar är i minsta laget. Barn, slitna mellan kulturer, förloras till gäng och våld. Och så vidare.

Vid vilken skattenivå stoppas det?

2. Är det rätt med språkkrav för anställda inom äldreomsorgen respektive för svenskt medborgarskap?

Ja. De äldre är inget integrationsprojekt. Man måste kunna svenska språket tillräckligt. För trygghet och kvalitet. Och en tydlig signal att svenska krävs för att bli del av samhället.

Ja. Svenska krävs för insikt i lagar och normer. Krav för att bli medborgare och först då ta del av hela välfärden skapar incitament. Inte som nu, full tillgång ändå. Det gick förr, inte i dag.

3. Vilken är den enskilt viktigaste politiska åtgärden för att bryta segregationen?

Det går inte dutta med EN åtgärd när ett parallellt Sverige rotat sig. Resurser, i enorm mängd, kan lindra om annat görs. Se till att skola och socialtjänst har vad som krävs. Bryt bostadssegregation. Hjälp att flytta. Återställ eller i värsta fall, riv i stadsdelar. Som Danmark.

Vuxna ska jobba, studera och sysselsättas. Hundratusentals beredskapsjobb med arbetsplikt och utbildning.

Press mot släktnätverk, hedersförtryck, ojämställdhet och diskriminering. Ändra bidrag. Anpassning genom lag, utbildning och stöd. Skapa inte nya behov innan segregationen upphört.