Vi behöver fler poliser. Men hur ska det gå till?

Den organiserade brottsligheten ökar och Sverige skriker samtidigt efter fler poliser. Vad är då lösningen för att få våra gator att bli en tryggare plats?

Mathilda Ehne från Jönköping 26 år, tar nu steget ut på från polisutbildningen i Växjö till Sveriges nya framtidsjobb. Polis.

Carl Borgebrand och Mathilda Ehne från Jönköping, båda 26 år, på polisprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Foto: Maria Persson/AiP

Mathilda Ehne ville redan som liten bli polis, som sin pappa.

– Min första tanke när det gällde jobb var att jag skulle arbeta som utredare på familjevåld så jag började plugga till det från början. Sedan kände jag att jag inte ville vara på den sidan. Jag vill kunna lägga en hand på en axel, vara med och påverka. Jag vill vara där, säger hon.

För Mathilda var valet självklart, men nu behöver Polisen fler som henne. Ungefär 10 000 fler.

Ambitionen är nu att öka antalet anställda inom Polisen med 30 procent till 2024. Den stora anledningen förutom att befolkningen ökar, är den ökade organiserade brottsligheten.

Regeringen har beslutat om nya utbildningsplatser för poliser 2019. En kommer att öppna i Malmö och en i Västsverige. Men kommer utbildningsplatserna att kunna fyllas? Tidigare har utbildningsplatser gapat tomma trots polisbrist.

Vad är då problemet?

Problemet är inte att ungdomar inte vill bli poliser, utan på trösklar till antagningen och en ryckighet i planeringen.

Efter att initialt ha ökat antalet poliser skar den förra regeringen plötsligt ned platserna på polisutbildningen, från 1 708 platser 2008 till 141 platser 2010. En kapning med hela 92 procent.

Åren 2009–2011 antogs i snitt 487 studenter per år – den lägsta nivån sedan 2000. Detta när 400–500 poliser går i pension varje år. Polisutbildningen i Växjö gick från 825 studenter 2008 till nollintag två år senare.

Till vårterminen 2018 var det rekordmånga sökande, cirka 9 300. Efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 7 april kunde Rekryteringsmyndigheten se en uppgång av sökande.

[blockquote author=”” pull=”normal”]”Bara för att folk söker betyder inte det att det faktiskt blir fler poliser.”[/blockquote]

Men bara för att folk söker betyder inte det att det faktiskt blir fler poliser.

Det första problemet är de långa väntetiderna.

När rekryteringsmyndigheten skars ned i samband med avskaffandet av värnplikten avskaffades drabbades även antagningen till polisutbildningen.

Nästa problem är att hälften av de sökande inte klarar behörigheten.

Sedan dyker bara 65 procent av de sökande upp till prövningarna, som endast äger rum en viss bestämd tid på året och bara på två orter i Sverige.

Polisutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö. Foto: Maria Persson/AiP

Av hundra sökande är det alltså bara 30 som ens försöker komma in på utbildningen.

– Vi har ganska högt ställda krav, att komma in på polisutbildningen. Du ska klara de fysiska testerna, klara de psykiska testerna, och det är ganska svårt. Men även om vi har de här högt ställda kraven så har vi haft möjlighet under vår tid att öka antalet som läser till poliser, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

”Lönerna måste höjas!”

Nästa steg är att göra polisutbildningen till en universitetsutbildning med riktig examen. Oppositionen är emot, men regeringen har med sig polisen.

Enligt Ola Kronkvist, ansvarig för polisprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö, är det viktigt att regeringens löfte om fler poliser kombineras med ett tänk kring utbildningen.

– Rekryteringsfrågan måste lösas först. Vilka är de som ska gå på de nya utbildningar som ska startas? Som jag, och många inom utbildningen, ser det är det inte rimligt med en ny utbildning så snart som 2019. Det är mycket viktigt att nya polisutbildningar får bra förutsättningar att starta med hög kvalitet, säger Ola Kronkvist.

Samtidigt är fler utbildningsorter tänkt att ge fler sökande och med bredare bakgrund.

Avgörande både för att höja polisyrkets attraktivitet och få fler poliser att stanna kvar i yrket är att förbättra arbetsvillkoren. Polisen har fått en resursökning på två miljarder för nästa år – den största ökningen på nästan två decennier och med ett särskilt uppdrag att se över arbetsvillkor och arbetsmiljö.

– Det här är ett extremt roligt yrke! Men vi måste höja ”varumärket” och där spelar lönen en stor roll. Grundlönen har höjts från 25 000 till 25 500, men vi behöver en bättre löneutveckling. Men det handlar även om möjlighet till karriärvägar. Jag tror att om utbildningen blir en del av universitetssystemet skulle det kunna locka fler, säger Stefan Wehlin som är chef på Polisens HR-avdelning som ansvarar för arbetet med att attrahera till polisutbildningen.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

I den senaste lönerörelsen var polisen vinnare med ett lönepåslag över fem procent, drygt 1 800 kronor, framhåller justitieminister Morgan Johansson (S).

– Det ger bättre löneutveckling än när det gäller alla andra yrkesgrupper. Och det ger särskilda pengar till dem som jobbar i yttre tjänst och till dem som jobbar i utsatta områden.

Samtidigt riskerar en ökad status även bidra till avhopp. Den privata arbetsmarknaden för poliser inom säkerhetsbranschen ökar.

– Poliser har en åtråvärd kompetens och vi måste ta höjd för det när vi utbildar. Man kan inte ta in 600–700 poliser och så, som förra året, går 450 poliser i pension. Då har man nästan ingen marginal om någon byter yrkesbana, förklarar Morgan Johansson (S).

Målet är nu en utbildningstakt på 2 000 poliser per år från 2019.

– Vi vill ha fler sökande ifrån kvinnor, folk med utländsk bakgrund och folk från svårrekryterade områden. Den sista gruppen är viktig för annars har vi svårt att tilldela poliser till de områdena, till exempel glesbygd, säger Polisens HR-chef Stefan Wehlin.

Justitieminister Morgan Johansson (S) ser vägen till fler poliser som en trestegsraket. Först ökat antal platser på utbildningen. Sedan fler utbildningsorter. Slutligen en reformerad utbildning där polisprogrammet ska vara en del av universitetsväsendet.

LÄS MER:

https://aip.nu/2018/04/23/polisraset-m-talar-tyst-om/