”Vi behöver billig el snabbt”
Det är inte rimligt att omställningen ska bygga på att hushåll och företag ska välja dyrt och svårt för att det är bättre för miljön, men betydelsen av när många förändrar sina val ska inte underskattas, skriver MPs språkrör Märta Stenevi.
Att klimatfrågan blivit privatmoralisk har gjort att omställningen blivit en splittrande fråga, skriver Erik Nises, S-kommunalråd i Borlänge.
Märta Stenevi, språkrör Miljöpartiet:
1. Kan en effektiv klimatomställning utgå från ett tillväxtperspektiv? Hur då/varför inte?
Omställningen till ett hållbart samhälle måste syfta till att göra livet bättre för fler. Men tillväxten kan inte, som i dag, bygga på att överutnyttja naturresurser eller på att människor i andra länder far illa i produktion av billiga varor. Ett effektivt klimatarbete måste sikta mot ett ekonomiskt system som är anpassat till vad ekosystem och atmosfär på vår planet tål, samtidigt som det sätter tydliga mål och krav på levnadsstandard och utveckling för de människor som lever på den.
2. Vilken roll kan kärnkraft spela för klimatomställningen?
Målsättningen för all energiproduktion måste vara att den är förnybar och säker. I dag finns fantastiska möjligheter att snabbt bygga ut vindkraft och solkraft – energislag som ger stora mängder energi till låga priser och låga utsläpp. I kombination med vätgaslagring och smartare elsystem får svenska hushåll och svensk konkurrenskraft stora fördelar. Kärnkraften innebär dyr el för konsumenterna och medför stora risker. Vi ser därför inte kärnkraft som ett alternativ i framtiden, även med tanke på det säkerhetspolitiska läget. De kärnkraftverk som finns nu fyller en funktion under utbyggnaden av förnybara energikällor, men de närmar sig slutet på sin livslängd och vi vill inte se ny kärnkraft byggas ut. Det är inte dyr el vi behöver, utan billig el snabbt.
3. Bör klimatomställningen primärt utgå från individens eller från industrins och producenternas ansvar?
Alla verkar vi inom lagar och ramar som beslutats politiskt. Våra politiska system styr till stor del vad som är de lättaste och billigaste valen. Det är inte rimligt att bygga omställningen på att hushåll och företag ska välja det dyraste och svåraste alternativet för att det är bättre för miljön – i stället måste de valen alltid vara bäst också för tidsåtgång och plånbok. Den omställningen går att göra politiskt! Med det sagt: det ska aldrig underskattas hur stor betydelse det har när många förändrar sina val. Ju fler som bejakar klimatomställningen, desto lättare kommer det vara att också genomföra de förändringar som krävs i lagar och ekonomiska incitament för en bred och effektiv klimatomställning.
Erik Nises, kommunstyrelsens ordförande i Borlänge:
1. Kan en effektiv klimatomställning utgå från ett tillväxtperspektiv? Hur då/varför inte?
Ja. Domnarvets järnverk är mer klimat- och miljövänligt i dag än för 50 år sedan men producerar samtidigt större värden. Den enorma omställning som SSAB och många andra industriföretag nu planerar har också en helt affärsmässig grund. Sedan kan vi gott fundera över hur vi tar ut den ständiga produktivitetsökningen i landet. Att producera trygghet i förskolan, värdighet inom vård och omsorg och kunskap i skolor är mer klimatsmart än dagens alltför stora fokus på privatkonsumtion av saker som inte gör oss lyckliga eller trygga.
2. Vilken roll kan kärnkraft spela för klimatomställningen?
Så vitt jag förstår bedömer de flesta avgörande aktörer att den kommer att spela en viktig roll. Efter att prognoserna på energibehovet skjutit i höjden på några få år så är det viktigt att kunna diskutera alla lösningar som tar oss ifrån fossilberoendet. Socialdemokraternas hållning i frågan har varit präglad av en stelnad politisk pose från en tidigare generation som tyvärr fått ersätta mer ideologiskt intressanta perspektiv i energifrågan. Ställningskriget mellan energislagen saknar relevans både för yngre medborgare och för aktörer med djup kunskap om elektrifieringen. Energifrågan borde för övrigt vara en huvudfråga för vårt parti eftersom den är helt avgörande för all välfärd.
3. Bör klimatomställningen primärt utgå från individens eller från industrins och producenternas ansvar?
Självklart måste industrin, offentlig sektor och andra producenter ställa om pådrivna av demokratisk lagstiftning. Det är så man förändrar samhällen. Inte genom att folk går runt och känner skam och väljer bort lagliga varor och tjänster som de rika och berömda samtidigt frossar i. Att vi tillåtit klimatfrågan att bli en privatmoralisk fråga som handlar om vad jag som individ bör offra i stället för vad vi som samhällen kan vinna har skadat saken något oerhört. Klimatomställningen är i dag splittrande i stället för en uppgift för våra högutvecklande samhällen att samlas kring. Men jag skönjer en ljusning och tror som vanligt att det löser sig bara sossarna skärper ihop sig. Våra klassiska ideologiska och politiska perspektiv är utmärkta att tillämpa på klimatfrågan.
