Veronica Palm: Det krävs rättvisa för att ta oss ur det här
Ett starkare samhälle står det på förstamajnålen på min ljust röda vårkappa. En förstamajnål som inte får demonstrera och knappt komma ut alls. Trist. Den vill ju träffa vänner och kamrater, höra orkestern, fladdret av fanor och SSU:arnas talkörer, se solen spricka fram och människor vinka till tåget. Känna historiens vingslag, framtidens ansvar och att vara en del av något större, av något riktigt viktigt. Eller kanske är det mest jag som vill, men också förstamajnålen blir snuvad på årets finaste promenad.
För bara någon månad sedan var hela den offentliga debatten en tävlan i hårdare tag och Ett starkt samhälle tolkades med de ögonen, trots att det inte är vad som menas ur ett socialdemokratiskt perspektiv. Vi vet att ett starkt samhälle är så mycket mer än fler poliser, hårdare straff och mer gränskontroller. Jag klurade på hur jag skulle kunna använda förstamajdevisen för att dra mitt strå till att öka förståelsen. Kanske skulle årets plakat vara ”Varje barns rätt till den bästa skolan – Ett starkare samhälle.” eller ”Öppenhet, mångfald, integration – Ett starkare samhälle.”
Men nu är diskussionen en helt annan. I fler veckor har vi sluppit Jimmie Åkesson och hans människofientliga idéer och den demokratiska högerns försök att ta plats blir mest patetiska. På bara en månad har den grumliga, ibland brunskiftande, sörja som kletat ner det politiska samtalet bytts mot rationalitet och logik. Som om vi öppnat upp fönster för att vädra ut både pandemi och sunkig retorik. I dag förknippas ”Ett starkt samhälle” åter med det vi menar. Med ett samhälle som håller ihop och prioriterar vård och välfärd. Och människor som vill ta ansvar för mer än sig själva. Ett starkt samhälle att bygga vidare på, och det kommer att krävas.
Vi vet ännu inte effekterna av pandemin, men vi vet att de kommer bli stora och drabba hela samhället. Bara en vecka efter vårbudgeten, som innehöll stora förstärkningar för både välfärd och företag, signalerar finansministern att arbetslösheten är på väg mot elva procent och att BNP-raset i år kan bli hela sju procent. Det kommer krävas ett starkt samhälle. Och rättvisa. Inte minst kommer det krävas rättvisa för att ta oss ur det här med någon form av anständighet i behåll.
Om vi tittar på 90-tals krisen. Jo, jag vet att det är en jämförelse som haltar, men det går inte att hitta något som helt liknar det vi upplever nu. Många drabbades enormt hårt under 90-talskrisen, men samhället höll ändå något så när ihop och i Sverige höll vi fascismen borta. Det sägs att skälet var en ambition om rättvisa. De som har det tuffast från början drabbas alltid hårdast, så även i spåren av 90-talskrisen, men också de som personligen inte drabbades fick betala. Inte lika mycket, men de var med. Det var både sänkt a-kassa och införd värnskatt.
Kanske kan vi lära oss av 90-talet och förfina metoderna för ansvar, så att de blir än mer rättvisa. Både för att rättvisa i sig är ett skydd mot djupare fall och för att det är anständigt. Tillsammans är ett bra ledord i både med och motgång. Så även om det inte är så peppigt eller inspirerande så leker jag med tanken att nästa års förstamajplakat ska få vara ”Rättvisa nedskärningar – Ett starkare samhälle.”
Veronica Palm är debattör, författare, föreläsare och tidigare riksdagsledamot
