Vems frihet är viktigast?
Hur står individens frihet i förhållande till näringslivets frihet? Det har Svend Dahl, från Timbros Smedjan, och Martin Rynoson på Tankesmedjan Tiden olika åsikter om.
Svend Dahl, chefredaktör Timbros nätmagasin Smedjan:
1. Är stora och ökande inkomstskillnader ett stort samhällsproblem? Varför/varför inte?
Nej, inte i en demokratisk marknadsekonomi. Inkomstskillnader handlar i grunden om produktivitetsutveckling och entreprenörskap. De senaste decennierna har inneburit gigantiska teknikskiften, som öppnat för nya affärsidéer och möjligheter att bygga nya framgångsrika företag.
Det har gjort många entreprenörer rika, men det har också inneburit en bra reallöneutveckling i samhället i stort. Lägg till detta att utvecklingen gjort att den breda medelklassen de senaste decennierna också haft goda möjligheter att bygga upp sparkapital och buffertar. Det är sådant som gör samhället bättre och människor friare.
2. Finns det en intressekonflikt mellan individens frihet och näringslivets frihet?
Nej, näringslivets frihet går inte att skilja från individens frihet. Friheten för näringslivet handlar i grund om människors frihet att tillsammans med andra pröva och utveckla sina idéer.
Man brukade tala om att det inte går att ha yttrandefrihet och tryckfrihet utan privat äganderätt. I en digitaliserad värld kanske det känns som ett daterat exempel, men grundtanken är fortfarande giltig. Utan friheten till företagande, finns i längden heller inga andra friheter.
Däremot kan man förstås argumentera för att den individuella friheten står i konflikt med hur särintressen försöker tillskansa sig fördelar genom politiken. 1800-talsliberalen Frédéric Bastiats satiriska essä om hur ljusfabrikanterna försöker förmå politiker att stoppa tillgången på solljus är ständigt aktuell.
3. Vilken betydelse har samhällsstrukturer som klassamhället, könsmaktsordningen eller rasism för frihetsdebatten i dag?
De är självklart viktiga, men har nog delvis skiftat karaktär. Vi har ett skolsystem där flickor lyckas bäst och på många prestigeutbildningar är kvinnor överrepresenterade. Det innebär en ny typ av samhällsutmaningar.
Men det är viktigt att även här komma ihåg den frihetliga kraften i de demokratiska marknadsekonomierna. Det är de bästa samhällena att leva i – oavsett om det handlar om att sprida välstånd eller om att ge människor frihet oberoende av klass, kön eller etnicitet.
Martin Rynoson, analyschef Tankesmedjan Tiden:
1. Är stora och ökande inkomstskillnader ett stort samhällsproblem? Varför/varför inte?
Ja. De stora klyftorna mellan den rika eliten och vanliga löntagare sliter isär samhället och underminerar vår gemenskap. Då pengar ger makt är ekonomiska klyftor också problematiska rent demokratiskt. Det är kanske inte möjligt, eller ens önskvärt, att skapa ett samhälle där alla har exakt lika mycket, men det är ingen naturlag som gör att den rikaste procenten av världens befolkning äger dubbelt så mycket som de fattigaste sju miljarderna människor.
2. Finns det en intressekonflikt mellan individens frihet och näringslivets frihet?
Självklart. Ett tydligt exempel på detta är hur arbetare på flera av näthandelsjätten Amazons lager jobbar under så stor press att de inte hinner gå på toaletten. Samma företag har också gjort allt de kunnat för att begränsa sina arbetares möjligheter att organisera sig fackligt, inte minst i USA. Mer och mer börjar vi också kunna se problemen med att de stora techföretagen och sociala medierna ägs av privata företag, vars främsta syfte är att tjäna pengar.
Grundproblemet är inte att företag är onda och därför beter sig taskigt. Problemet är den otyglade kapitalismen, det världsomspännande system där förmerandet av kapital är överordnad all annan mänsklig verksamhet och där dollar alltid kommer vara viktigare än individers frihet.
3. Vilken betydelse har samhällsstrukturer som klassamhället, könsmaktsordningen eller rasism för frihetsdebatten i dag?
Stor. Jag tror att exempelvis feminismen varit otroligt viktig för att belysa nya aspekter av frihet och ofrihet, och visa hur patriarkala strukturer begränsar individers frihet. Det är samtidigt en fälla att tänka på ”klassamhället” som bara ett i raden av förtryckande strukturer. Intressemotsättningen mellan den rika eliten och det stora folkflertalet är den definierande samhällskonflikten, minst lika mycket nu som i arbetarrörelsens barndom. Lösningen är inte att till exempel fler icke-vita kvinnor ska bli miljardärer och äga Amazon och Google. Lösningen är en värld utan miljardärer och techoligopol.
