Var är den röda linjen gentemot Turkiet?

Trots att Turkiet återupptog bombningarna av norra Syrien och Irak i slutet av november förra året exporterar Sverige nu åter vapen till landet.

Nytt år och nya möjligheter brukar man säga. När det gäller Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik gäller snarare nytt år och nya utmaningar. 8 januari inleds den årliga Folk och Försvar-konferensen i Sälen. Årets tema fokuserar inte oväntat på Nato.

Vi i S-kvinnor har varit tydliga med vårt ställningstagande. Vi har påtalat riskerna med ett Natomedlemskap, inte minst möjligheterna för Sverige att främja grundläggande värden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Under förhandlingarna med Turkiet, som ska säkra Sveriges Natomedlemskap, har vi sett mycket av det vi befarade. Det är med sorg och en känsla av skam som vi kan konstatera att Sveriges röst tystnar i ambitionen att anpassa sig till Turkiets krav.

För tre år sedan rådde politisk enighet om att stoppa all export av svensk krigsmateriel till Turkiet efter landets invasion i nordöstra Syrien. Trots att Turkiet återupptog bombningarna av norra Syrien och Irak i slutet av november förra året exporterar Sverige nu åter vapen till landet.

Röda linjer verkar saknas.

Sverige har också genomfört utlämningar av personer på begäran av Turkiet samtidigt som personer har stoppats från att komma hit. Säpo och Turkiets säkerhetstjänst har inlett tätare band och vill bygga ett långsiktigt samarbete.

Hur långt regeringen är beredd att sträcka sig för att tillmötesgå Turkiet är oklart. En journalist som frågade utrikesminister Tobias Billström (M) om det finns en gräns för vad Turkiet kan göra fick motfrågan vad som menas med gräns. Det är inte en jättekomplicerad fråga. Om en gräns funnits hade det varit lätt och tydligt att säga var den går. Röda linjer verkar saknas.

Tobias Billström har i stället valt att kalla Turkiet för en demokrati och sagt att den svenska regeringen just nu inte sett något som den haft anledning att klandra. Den svenska regeringen framstår som alltmer undfallande.

S-kvinnor, som har ett långvarigt engagemang i freds- och nedrustningsfrågor, anser att Sverige även i oroliga tider måste behåller sitt självbestämmande. En svensk regering får aldrig böja sig för en auktoritär regim. Vi måste stå upp för kärnvärden som demokrati, mänskliga rättigheter och en kärnvapenfri värld.

Annika Strandhäll är ordförande för S-kvinnor
Tara Twana är ordförande för S-kvinnor i Stockholm stad

Detta är en opinionstext i Aktuellt i Politiken. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.